Innovationer i samverkan- svårare på landsbygder än i städer?

Sedan tidigare forskning vet vi att innovation och FoU-insatser är dyrt och kräver ofta stora insatser från företagen. Samtidigt ser vi att marknaderna för många sektorer har blivit större med en ökande globalisering. Konkurrensen har helt enkelt ökat och det gäller även för jordbruket. Stora marknader innebär också att det enskilda företagets andelar av alla FoU-investeringar som görs oftast är små. I och med detta kan exempelvis samverkan med andra aktörer ha en stor betydelse. Det handlar om att ta del av andras kompetens och dela med sig av sin egen.

Det finns forskning som visar på den positiva betydelsen av samverkan för innovationer. Oftast är dessa möjligheter kopplade till täta miljöer och hur dessa förstärker effekten av kunskapsöverföring.* Möjligtvis med anledning av detta så är forskningen kring innovationsmiljöer för jordbrukssektorn nästintill obefintlig. Vi vet mycket lite om hur jordbrukarna genomför sina innovationer och i vilken utsträckning de är i behov av ”hjälp” i form av samverkan med andra.

Som skrevs i en tidigare bloggpost här på Se Landet så har Jordbruksverket genomfört en större enkätundersökning med frågor kring företags innovationsaktiviteter och innovationsprocesser. I tabellen nedan visas hur stor andel av de innovativa företag som samarbetar kring deras innovationsarbete. Av de jordbruksföretag som anser sig vara innovativa så anger 23 procent att de samarbetar kring innovationsaktiviteterna. Detta är en andel som liknar den för andra företag (25 %).

Andel

av innovativa företag

(andel av dem inom

respektive grupp nedan)

Samarbete alla innovativa företag 0,242
Samarbetande innovativa jordbruk 0,230
Samarbetande andra innovativa företag 0,252

I tabellen nedan visas istället hur detta samarbete ser ut i en jämförelse mellan stad- och landsbygdsföretag** och var deras samarbetspartners i innovationsarbetet är lokaliserade. Lokalt innebär samma kommun som respondenten, regionalt innebär samarbete i en annan kommun men i samma län, nationellt samarbete innebär i något annat län i Sverige och internationellt innebär samarbete utanför Sveriges gränser.

Av de innovativa företagen i stadskommuner är det lite mer än 13 procent som samarbetar med lokala aktörer. Denna typ av lokal innovationssamarbete sker i 10 procent av företagen i landsbygdskommunerna. Vad som är intressant är att detta samarbete är det enda som skiljer sig åt mellan de två företagstyperna. Det regionala, nationella och internationella innovationssamarbetet är som andel mätt ungefär lika stora för stads- respektive landsbygdsföretag. 

Andel innovativt lokalt samarbete Andel innovativt regionalt samarbete Andel innovativt nationellt samarbete Andel innovativt internationellt samarbete
Innovativa företag i stadskommuner 0,132 0,095 0,112 0,069
Innovativa landsbygdsföretag 0,098 0,095 0,119 0,061

Innovationssamarbetet kan ske inom samma bransch och det är intressant att se om detta är något som är särskilt stor eller litet för jordbruksföretag och om det skiljer sig från andra företag, utanför jordbrukssektorn. I tabellen nedan visas att andelen innovativa företag som samarbetar inom sin egen bransch är nära 63 procent bland jordbruksföretag och omkring 55 procent bland andra företag (signifikant skilda från varandra). Detta kan indikera möjliga samarbetspartners i och utanför branschen men det kan även spegla en särskild typ av samarbetskultur. 

Andel

samarbete

inom bransch

Andel

samarbete

inom koncern

Samarbetande innovativa jordbruksföretag 0,628 0,191
Samarbetande innovativa andra företag 0,546 0,192

Varför är det viktigt att samla kunskap kring detta? Det viktigaste skälet är nog att kunskapen kring just landsbygdernas (och särskilt jordbruksföretag) är mycket liten. Mer kunskap skulle underlätta stöttning för det företag som är innovativa men behöver stöd i sin innovationsprocess för att de är lokaliserade i glesare miljöer. Denna typ av stöd finns exempelvis som inkubatorer (exempelvis Krinova i Kristianstad) men det kan även handla om stöd inom våra EU-fonder så som exempelvis stöttning för innovation inom landsbygdsprogrammet, EIP.

 

* Asheim B, Isaksen A (2002) Regional innovation systems: the integration of local ‘sticky’ and global ‘ubiquitous’ knowledge. Journal of Technology Transfer V27(1):77–86
Moodysson J, Coenen L, Asheim BT (2008) Explaining spatial patterns of innovation: analytical and synthetic modes of knowledge creation in the Medicon Valley life-science cluster. Environment and Planning A 40(5):1040–1056
Simmie J (2003) Innovation and urban regions as national and international nodes for the transfer and sharing of knowledge. Regional Studies 37(6):607–620
Trippl M (2011) Regional innovation systems and knowledge-sourcing activities in traditional industries–evidence from the Vienna food sector. Environment and Planning A 43(7):1599
Bjerke & Johansson, (2015) Patterns of innovation and collaboration in small and large firms, Annals of Regional Science (2015) 55:221–247
** Denna stad- och landsbygdsindelning är densamma som används i den parlamentariska landsbygdskommitténs arbete och är framtagen av Tillväxtanalys.
Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s