Betydelsen av Sveriges ”skräpytor”

Det utrymmet som landsbygdsfrågor har fått de senaste dagarna i den svenska debatten har starkt färgats av Professor Kjell A Nordström uttalande under framträdandet vid Nordic Business Forum Sweden om att mycket av den svenska landsbygden är utdömd för en snabb urbanisering. De är, vad Professors Nordström kallar dem för; ”skräpytor”.

Samtidigt som vi vet att samhället är helt beroende av landsbygdens leveranser till exempel av mat och energi så är det viktigt att vi inte duckar för det faktum att vi har en snabb urbanisering med stora flyttströmmar från Sveriges landsbygder till tätare miljöer. Och särskilt den delen av befolkningen som är ung och utbildad. Detta skapar stora utmaningar för många platser i Sverige, såsom en haltande demografi och svårigheter för företag att hitta kompetent personal.

Det är svårt att utifrån professor Nordströms uttalande veta hur pass stor insikten är kring Sveriges landsbygder men det finns ett par faktorer som är värda att belysa i sammanhanget och som ger en något mer nyanserad bild till ”skräpytor-debatten”.

Det första är att vi inte kan prata om stad och landsbygd. Det handlar om städer och landsbygder där det finns stora skillnader inom dessa två grupper. Vissa städer har större utmaningar än andra och det gäller även för gruppen landsbygdskommuner. Vi vet också att vissa landsbygder har mycket likartade tillväxtmönster som vissa av våra städer.

Det andra är betydelse av landsbygden som plats för stora delar av vår industri. Det finns en stark internationell efterfrågan på produkter från svensk basindustri och de är fortfarande kopplade till resurser från lokalt placerade naturresurser som gruvor och vattenkraft. Detta gör att många landsbygdskommuner, och främst norrlandskommuner, ger ett stort bidrag av varor och tjänster. En något förenklad bild av detta ges i kartan nedan som visar Bruttoregionalprodukten (BRP) per nattbefolkning (sysselsatta i kommunen dvs de kan ha boendeort någon annanstans). Mörkare fält är ett högre värde per sysselsatt och vi ser att det inte alls är en stark koncentration till enbart Stockholm, Göteborg, Malmö utan stora resurser har sitt ursprung i andra kommuner.

brp-per-dagbefolkning-2011

Vi fortsätter med en jämförelse av lönesummor per invånare i en kommun och detta visar betydelsen av städer och deras skalfördelar. Med några få undantag så har stora delar av norra Sverige relativt låga lönesummor per invånare medan storstadsregionerna har höga. I storstadsregionerna finns ett stort utbud av tjänster, restauranger och varor men även ett stort och varierat utbud av jobb. Detta innebär att det finns en positiv samvariation mellan befolkning, sysselsättning, tillväxt av tjänsteföretag, andel högutbildad arbetskraft och därmed även lönesummornas storlek. Det är även därför många företag ser städer som den mest attraktiva platsen för huvudkontor och utvecklingsverksamhet. Bilden är dock inte entydig för det finns en rad norrlandskommuner som även har haft en stark lönetillväxt under det senaste decenniet.

lon-per-nattbefolkning-2011

Om man sammanfogar dessa båda bilder med varandra och jämför BRP per sysselsysselsatt person med lönesummor per invånare så ser man att de båda inte alltid sammanfaller geografiskt och att de inte heller behöver drivas av urbaniseringen. Hur ska man då tolka detta?

  1. Om kvoten mellan dessa två är 1 så genererar kommunen lika mycket produktion som dess befolkning får i form av lön. ”Man ger lika mycket som man tar”.
  2. Ju högre kvoten är (ju mörkare färgning i kartan), desto större är skillnaden mellan vad kommunen producerar och lönen som dess befolkning får ”Man ger mer än man får”.

kvot-brp-per-cap-och-lon-per-cap

Utan att ha de exakta svaren på varför så kan man ändå konstatera att delar av landsbygden tillför mycket av den totala svenska produktionen men att lönesumman per invånare inte återspeglar detta. Det är ett perspektiv som det finns anledning att lyfta när vi diskuterar om det är viktigt att hela Sverige ska leva. Och vilken dynamik och beroende det finns mellan Sveriges städer och Sveriges landsbygder.

Det tredje faktorn att belysa är företagens innovationskraft. Återigen, det är väl belagt i den nationalekonomiska litteraturen att mycket av den tillväxt som sker i städer kommer från innovation och förnyelse utifrån de goda effekter som täthet ger. Därmed är det inte sagt att landsbygderna är skräpyta. Studier visar att det visst sker innovation på landsbygderna men att de behöver kämpa med en rad strukturproblem såsom bristande infrastruktur. På Jordbruksverket har vi nyligen genomfört en undersökning bland 2 000 företag i städer och på landsbygder där det i termer av andel respondenter tycks vara stor förnyelsekraft även utanför städerna. Kartan nedan visar dessa andelar (där de helt vitfärgade kommunerna inte har fångats upp i det slumpmässiga urvalet).

andel-innovativa-respondenter

Så var står vi i detta nu? Ja det finns goda anledningar att lyssna på uttalanden liknande de som Kjell A Nordström nu har gjort om Sveriges landsbygder. Det kan möjligtvis ge delar av Sverige ett uppvaknande för att se vilken utmanande situation vissa kommuner faktiskt lever och verkar i idag. Däremot är det viktigt att det erbjuds en nyanserad bild som inte drar alla platser över en kam och som faktiskt visar betydelsen av HELA Sverige.

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Betydelsen av Sveriges ”skräpytor”

  1. Erik M. Olofsson skriver:

    En liten detalj, herr Nordström är inte och har alltså aldrig varit professor. Däremot gillar han att skriva associate professor på sina visitkort, vilket får okunnig media att tro att han är professor, något som Kjell inte verkar bry sig om att rätta. Begreppet betyder snarare lektor, dvs en person som undervisar på en högskola eller universitet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s