Drömmarnas stad och hemmet i skogen

Julia Martinsson Löf är student på agronomprogrammet i landsbygdsutveckling vid SLU. Det är en utbildning med fokus på människor och processer på landsbygden. Den kombinerar flera olika ämnesområden, allt ifrån lantbruksvetenskap och naturresurshantering till statskunskap och sociologi, för att studenterna ska få en  verktygslåda inför arbetet med mångfacetterade landsbygder i Sverige och i andra delar av världen.  Julia skrev en uppsats som har ett tema som fångade Jordbruksverkets intresse. Här kommer en intervju med henne.

Hej, du har skrivit en uppsats som heter Drömmarnas stad och hemmet i skogen. Vad handlar den om?

Min uppsats handlar om hur stad och land framställs i svensk populärmusik och hur dessa delade bilder knyts ihop i diskurser (ett bestämt sätt att tänka och tala om hur världen är beskaffad).

Hur kom du på idén att skriva om just detta?

 Jag satt och funderade kring vad det är som lockar med Stockholm och andra större städer, vad det är som gör att det urbana landskapet ter sig så ballt och modernt. Det måste finnas berättelser, tänkte jag, ett soundtrack till det urbana livet som påverkar hur vi förhåller oss till det. Populärmusiken kändes som ett naturligt medium att vända sig till, eftersom den speglar vår tid och samtidigt finns nära oss i vår vardag. Musiken kommer till oss med budskap som vi inte sällan tar in relativt oreflekterat. Därför tyckte jag att det skulle vara spännande att se vilka föreställningar om livet i staden respektive på landet som dolde sig bakom textskvalet i radion.

Varför tror du att det är viktigt att belysa frågor ur ett urbant-rural perspektiv?

Så länge som vi har en skev relation mellan ett urbant centrum och en rural periferi måste vi ställa oss frågan hur detta påverkar de beslut vi fattar, både som individer och som samhälle. Vilka tankar och normer för vi vidare till vår omgivning, vilka förväntningar har vi på ett gott liv? Vilka delar av vårt land ges plats och möjlighet att utvecklas? Var sätts agendan? Det handlar om makt, där det urbana allt som oftast tar över taktpinnen. Det är där den urbana blicken formas, en blick som vi alla bär med oss oavsett var vi bor och som syns väldigt tydligt i de låttexter jag studerat. Det är synen på den fullkomliga urbaniteten som kontrasteras mot den idylliska respektive den tomma och lämnade landsbygden.

Vad kommer du fram till i din uppsats?

Jag fann tre diskurser; den lämnade landsbygden, den pastorala landsbygden och den vilda landsbygden. Den lämnade landsbygden framställs som lämnad av både människor och av samhället. I den här diskursen framställs landsbygden som tom på hopp, händelser och möjligheter. I diskursen om den pastorala landsbygden ses landsbygden som en tillflyktsort från den tärande urbana civilisationen där man kan vila upp sig och bli hel igen. Det pastorala temat är en grundsten i denna diskurs, där utbytet mellan stad och land sker i ett kretslopp av återvändande och lämnande. Den vilda landsbygden däremot är hembygden som man håller fast vid, som formar och fostrar. Denna diskurs framställer landsbygden som mer mångfacetterad. Diskursen om den vilda landsbygden tycks ha uppstått i relation till de övriga diskurserna, som ett motstånd mot hur dessa diskurser definierar det rurala och livet på landsbygden. I ett försök att utmana de rådande föreställningarna etableras en annan sanning som upphöjer den rurala erfarenheten, i polemik med diskursen om den lämnade landsbygden och det åtråvärda urbana livet. Av dessa tre så är det diskursen om den lämnade landsbygden som dominerar, alltså den som beskriver staden som drömmen. På så vis har jag visat hur dessa olika sätt att beskriva stad och land tillsammans upprätthåller den urbana normen.

Hur kan vi nu använda resultaten från din uppsats?

Jag hoppas att Jordbruksverket och ni andra som läser min uppsats ser med nya ögon på hur landsbygden kan och bör framställas. Som jag funnit det så är bilden av den idylliska och pastorala landsbygden ingen hållbar väg framåt, eftersom den stärker uppfattningen om landsbygden som en tillfällig vistelseort och en plats för rekreation till skillnad från den allestädes närvarande staden. Diskursen om den vilda landsbygden, som jag kallat den, speglar den kamp för en levande landsbygd som bedrivs runtom i landet. Att hörsamma den kampen, erkänna landsbygdens roll i bygget av ett livskraftigt Sverige och i den andan göra kraftfulla politiska satsningar på landsbygden är absolut nödvändigt. På så vis bryts den urbana norm som gjorts opolitisk – och därmed självklar och oproblematisk – ner till något som kan diskuteras och beslutas demokratiskt om istället för att nedmonteringen av landsbygden ska kunna fortgå utan folkets medgivande.

Var ser du dig själv om 10 år?

Det här är ju en klurig fråga, eftersom jag knappt vet vad jag ska göra i höst! Men jag hoppas att jag har hittat en uppgift där jag får arbeta strategiskt med landsbygdsfrågor, både med kontakter lokalt och på ett mer övergripande plan – kanske inom en region eller en ideell organisation. En dröm är ju också att få kommentera politiska och ”landsbygdliga” skeenden i samtiden – kanske genom forskning eller journalistik, i morgonsoffan eller i radio.

För de som är intresserade finns uppsatsen att läsa här.

Julia Löf

Julia Martinsson Löf, student vid SLU

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s