Får en statlig aktör bortse från avstånd?

Vi gör Jönköping till världens mitt, jorden är rund det står oss fritt. Nja, Jordbruksverkets kunder skulle nog inte uppskatta en sådan inställning från en statlig myndighet. Men det finns statliga verksamheter som utser sin punkt vartill resten av Sverige måste relateras. Systembolaget exempelvis. Vill du leverera till Systembolaget för nationell försäljning av din vara är det du som bekostar transporten till Örebro. Din konkurrenskraft som mikrobryggeri påverkas därmed av avståndet till Örebro. Landsbygdssäkring kan vara en metod för att upptäcka och hitta mer avståndsneutrala lösningar.

Att ha ett nationellt ansvar innebär utmaningar i att inte särbehandla eller missgynna några, varken företag eller människor, jämfört med andra. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för företag på en rad sätt så som storlek, närhet till marknad eller var du är belägen. Ska villkoren vara lika krävs både kunskap och vilja att analysera effekter av ett förslag för olika företag eller medborgare i olika landsändar. Det offentliga, både på kommunal, regional och nationell nivå, väljer lokalisering för sin verksamhet. Ofta kompenseras inte medborgare som hamnar långt ifrån. Vi är så vana vid det att de flesta nog inte ens ser det som märkligt. Man kan uppenbarligen välja att bortse från avstånd och låtsas att de inte spelar roll. Eller kan man utforma system som är mer avståndsneutrala?

Glesbygd och långt bort missgynnas

Systembolagets modell för att täcka transportkostnader kan inte ses som avståndsneutral eller för den delen konkurrensneutral. Det är lätt att förstå logiken i systembolagets agerande ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Koncentrera lager- och logistiklösningarna för att hålla nere kostnaderna. Dock ska detta ställas i ljuset av att systembolagets uppdrag är bestämt av Sveriges riksdag, och ska säkerställa att försäljning inte leder till ett vanligt monopol-resultat: maximerad vinst och ökad försäljning. Tvärtom, systembolagets uppdrag är att sälja alkoholhaltiga drycker utan vinstintresse. Nu fungerar det dock så att de producenter (eller importörer) som vill ha varor med i katalogen för att kunna beställas nationellt måste leverera sina varor till Örebro, på beställning. Eftersom Systembolaget inte vill ha lager på beställningsvaror kan det bli orimligt dyrt för en liten aktör på långt avstånd från Örebro att vara med i den dealen. Men då finns ett annat alternativ. Man kan välja att få sin vara tillgänglig i tio butiker ”i närområdet” efter kundförfrågan. Det företag som befinner sig i en glest befolkad region drar då naturligtvis nitlotten. Tio butiker i närområdet kan betyda väldigt olika kundunderlag. Att befinna sig i glesbygd och långt från Örebro är att dra en dubbelnit.

Var finns bryggerierna?

Men finns det producenter som skulle kunna missgynnas på detta sätt? Eller är alkoholproduktion en urban företeelse? Hur ser det ut idag, finns de eller är det snarare regler som hämmar framväxten av nya företag? Systembolagets monopolställning gör ju att det inte bara är att välja en annan affärspartner. I kartan nedan representerar varje blå prick ett arbetsställe som producerar spritdrycker, vin, cider och/eller öl i en kommun. I den ser vi att detta inte alls är en produktion som är förbehållen de täta miljöerna. Enligt den officiella statistiken från SCB så finns det 207 arbetsställen av denna typ och drygt 40 procent av alla dessa producenter är lokaliserade i en landsbygd- eller glesbygdskommun. Om vi ser till antalet anställda så har dessa landsbygdsproducenter nära 70 procent av Sveriges alla anställda inom denna bransch. De 58 landsbygdskommuner som hyser denna produktion har i genomsnitt nära 220 minuters restid till Örebro, vilket tyder på att en metod som den Systembolaget följer kan missgynna landsbygdsproducenter.öl

 Landsbygdssäkring

På Jordbruksverket arbetar vi med landsbygdssäkring som metod för att inte fatta beslut som missgynnar människor eller företag på grund av var de bor eller verkar. En grundtanke är att skapa goda möjligheter i hela landet. Vi har som utgångspunkt att våra kunder inte alltför mycket ska ”drabbas” av hur vi väljer att organisera eller lokalisera oss. Därför har vi exempelvis för distriktsveterinärerna strävat efter en decentraliserad organisation. Bilavgiften vid fältbesök är en för de som har upp till 10 km och en annan för de som har över 10 km från veterinärstationen, oavsett avstånd. En mellanlösning med två lägen, bättre än betalning per km men sämre än en fast bilavgift för alla. Med detta taxesystem blir det dyrt för oss om vi lägger ned stationer så att vi får långt till kunderna.

Exemplen när offentliga aktörer centraliserar sig utifrån tänkta effektivitetsvinster är oändliga. Acceptansen för att periferin missgynnas verkar vara stor. De som är missnöjda kan ju alltid flytta på sig. Därmed finns en tyst överenskommelse om att det är okej att skapa sämre förutsättningar för medborgare som valt ett ocentralt läge. Det är deras ”bekymmer” att lösa. Denna problematik är tidigare beskriven av forskaren Malin Rönnblom som menar att det ligger på landsbygdens folk att lösa sina problem medan det ligger på politikens ansvar att lösa stadens problem. Vill vi inte ha det så är det läge att börja analysera effekter av offentliga beslut utifrån vilka effekter de får i olika ländsändar, landsbygdssäkring.

Christel Gustafsson och Lina Bjerke

Läs mer Rural proofing  Nordirland landsbygdssäkrar   Myndigheter har också ett ansvar att se hela sverige    Landsbygdsbor ges ett ansvar att fixa själva

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Gästbloggare, Möjligheter och hinder, Vad är landsbygd? och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Får en statlig aktör bortse från avstånd?

  1. Olof skriver:

    Hej,

    Mycket bra inlägg! Bra jobbat!

    Jag undrar om den SCB statistik du refererar går att få tag på online?

    Tack

  2. Dessvärre kan man inte välja att finnas på hyllorna i de tio närmsta butikerna oavsett var i landet man finns som producent. Efterfrågan bestäms av huvudkontoret i Stockholm och inte av den faktiska efterfrågan som finns på orten då efterfrågan inte kan mätas för en producent som inte finns med i beställningssortimentet. Ett moment 22 som drabbar oss småproducenter och som gör att vi inte kan utnyttja våra anläggningar till fullo och därmed inte anställa fler medarbetare. Något för Konkurrensverket?
    Hälsningar Elisabeth Nicholson, Folkared 15

  3. Se landet! skriver:

    Hej Elisabeth. Den kommentaren har vi fått från fler. Att tio inte alltid är tio utan beror av efterfrågan. vilket förstås kan bli moment22.

  4. Ingrid Dahlberg skriver:

    Vill bara gratulera och tacka för ovanligt bra synpunkter och inlägg ang. småskalig alkoholproduktion. Är själv vin o spritproducent på Öland. Vi har jämfört med resten av EU de fakto näringsförbud.

  5. Se landet! skriver:

    Tack Ingrid. JAg förstår svårigheten att konkurrens inte sker på lika villkor vilket hämmar. Hoppas möjligheterna och fördelarna med Ölands unika klimat och varumärke kan balansera något.

  6. Ingrid Dahlberg skriver:

    Öland har stora värden att förvalta men de Bolag vi är tilldelade 4 st har för litet befolkningsunderlag för relativt udda och/eller dyra produkter. Vintertid har vi få eller inga kunder och det resulterar i att vi klassar ut våra produkter lagom till att turisterna och kunderna kommer.
    Befolkningen i Borgholms kommun vintertid strax under 10 000 sommar tid över 2-300 000.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s