Guldbaggenominerad film om storstadsnorm

Clara Boden framför husClara Bodén är guldbaggenominerad för sin film Lgh+bil+allt jag har och äger. En film som ger en bild av vad storstadsnormen gör med unga människor. Clara säger ”Vi har helt klart för oss hur livet ska gå till, vi ska härifrån”. Vi har intervjuat Clara om hennes film.

Vad handlar din film om?

Filmen handlar om att växa upp och börja relatera sig själv till platser. Den handlar om en period i mitt liv då jag börjar ifrågasätta och reflektera över förgivet tagna idéer som handlar om platsen där jag vuxit upp på, en småstad i Norrlands inland.

Filmen handlar om att försöka riskera någonting genom att lägga upp fördomar jag själv burit på till allmän beskådan. Fördomar som ständigt återupprepas runt mig tycker jag. Syna vad jag egentligen tagit intryck av. Ifrågasätta känslan av att plats är någonslags accessoar i vår tid. Där vissa idéer om vad en viss plats signalerar ständigt upprepas, som exempelvis berättelsen om det urbana. Idén om vad det urbana för med sig. Vad ”småstad” för med sig. Vem som tittar på vem och vems blick som blir någonslags ”såhär är sanningen”.

Filmen är en slags resa, en slags tankeexpeditition kan man kanske säga. Den består av min berättarröst och röster från intervjuer med ungdomar i Jämtland. Bildmässigt består den av filmat material från mestadels Jämtland, ofta utan tanke på att det ska bli en ”riktig” film. Bilder jag tagit och några få bilder som jag fått av vänner under åren. Tidsmässigt är det filmat mellan jag var 18 år tills jag var 28 år ungefär.

Varför har du gjort filmen?

Därför att jag slet med de här känslorna kring plats, och hade en känsla av att det var fler än jag som gjorde det. Därför att jag blev medveten om att ett sånt begrepp som ”urban norm” existerar, att det är relevant. Det är ett synsätt som behöver lyftas mycket tydligare i dagens Sverige. Därför att det får sätta agendan för många samtal och idéer på nationellt plan som påverkar många människors liv. Det är en maktstruktur som hör hemma i den allmänna debatten att ha förståelse för och vara observant på. Att normbärare och de som sitter på makt att ex återskapa bilder av en plats förstår det här perspektivet. Börjar syna sig själv och sitt medvetna/omedvetna agerande.

Varför är det viktigt att synliggöra den urbana normen?

Clara Boden vid vattenDärför att den ständigt, och då menar jag verkligen ständigt, upprepas i media och reproduktionsapparater idag. Därför att det urbana får tillskriva sig själv egenskaper och genom det frånskriva, platser som det betecknar som sin motsats, dessa egenskaper. Därför att den är självgod och farlig som alla normer är där de som gynnas av dem inte vill syna sig själv och handla genomtänkt vilket kan vara att till exempel avstå från att vara skildraren av någonting, be om hjälp till förståelse, anta en ödmjuk lyssnande inställning etc. Därför att vi lever i en tid där makten att skapa bilden av exempelvis en plats kan få ett oerhört genomslag. Därför att vi som samhälle måste börja sätta ihop en del saker med varandra och förstå att de samverkar.

Du har vid något tillfälle sagt att du tror att ”plats” blir det nya normbegreppet (diskrimineringsbegreppet). Kan du utveckla det?

Det måste bli det. Det är bara horribelt att ledare på stora nationella tidningar nu får uttrycka sig i stil med ”nu finns det tydligen en urban norm också, vad nu det är, och det ser jag minsann fram emot att någon berättar för mig, den som kan”. Många måste ta sin inskränkthet på allvar. Zygmunt Bauman har skrivit en bok som heter ”Globaliseringens mänskliga konsekvens”. Det är en väldigt fin bok att läsa där det blir tydligt att urbaniseringen har också en mänsklig konsekvens. Det fungerar liksom inte bara att basunera ut över jordklotet ”Nu är globaliseringen här”. De flesta känner innerst inne att det egentligen bara är en rörelse som styrs av, gäller och gynnar några. Samma logik gäller urbaniseringen.

Är det skillnad på hur tjejer och killar påverkas av den urbana normen? Varför?

Jag tror att kön och klass är helt avgörande att lyfta in i samtalet om det urbana som norm. Det här är frågor jag vill jobba vidare med i kommande projekt.

Vad tror du/vill du att din film ska leda till?

Det uppkom en debatt i anslutning till nomineringen av dokumentärfilmsguldbaggen i år. En dokumentärfilm som blivit en stor publik- och kritikersuccé fick inte någon nominering. Några skribenter la upp för en rejäl smash just kring vilka arenor som de, som är språkrör för allmänhetens ögon, egentligen scannar av. De blottade en attityd som jag tror egentligen inte de är så bekväma med att ha blottat. Det bara blev så av ohejdad vana. Därför vill jag nu att filmen också ska leda till ett samtal om vem en sådan här film egentligen borde nå. Varför dens tematik verkar så oattraktiv på vissa som jag tänker att den kanske rör allra mest. Varför man verkar tro att det här är en film som ska turnéra runt på gymnasieskolor i Jämtland i och med att det är den gruppen som medverkar. När det egentligen är en film som skulle specialvisas för landets kulturredaktörer på alla stora dagstidningar kanske framför allt i storstadsregioner, för att prata om deras egna kamper, vad de behövt vända ryggen åt för att bygga sin egen position. Vilka man vill vara ”vi” med. Jag tror många sitter på tankar om det här med varför egentligen han eller hon befinner sig på en viss plats.

Hur gör vi den urbana normen till en gemensam sak så att det inte blir stad mot land?

Genom att vi har långsiktiga perspektiv och kan begripliggöra historiska situationer som spelat roll för dagens situation. Att vi kan sätta landets framväxt i kontext. Förstå att nästan inget har uppkommit av slump eller är hugget i sten. Genom tålamod och att inte försöka få billiga poäng i kortsiktiga sluggerdebatter. Att vi undviker att polarisera eller få för oss att det handlar om att betona skillnader.

Filmen skulle kunna uppfattas som att den ger en ganska dyster bild av hur det ser ut att bo i glesbygden. Hur tänker du kring det?

Ja, han som ljudla filmen tyckte det var väldigt många mörka bilvägar, att det var deppigt där ett tag. Haha. Det blir väldigt ljust mot slutet tycker jag och jag tycker att det är befriande att det inte ser ut som en turistkatalog för Vinterstaden Östersund.

Av naturliga skäl utspelar sig filmen i Norrland och handlar om unga i en mindre ort i Norrland. Tror du att den urbana normen slår hårdast mot just Norrland?

Nej, centraliseringen kan slå väldigt hårt mot just Norrland på grund av faktiska distanser. Som då måste lösas för att få vardagen att fungera, nedmonteringar och en allmän oförståelse för hur vardagen i Norrlands inland till exempel ter sig. Den urbana normen handlar om privilegium att få formulera frågeställningar och idén/berättelsen om staden och idén/berättelsen om resten av landet. Hur det formas, vilka som har makt att forma den, vilka som får utrymme att repetera vissa ”sanningar”. Den urbana normen slår inte från till exempel Stockholm mot låt säga Åre. Där tror jag det i mångt och mycket gör gemensam sak. Den urbana normen kan slå från Östersund mot Strömsund, två platser inom Norrland. Har Per Schlingmann till exempel erfarenhet av både livet i staden, genom att vara bosatt i Stockholm, och livet på landsbygden, genom sitt sommarhus på Gotland.? Jag vet inte jag men han har sagt det. Jag menar att man kan ha det helt klart för sig att någon insyn i livet i Norrland får man inte från en vintersportstuga i Åre. Den urbana normen kan till exempel reflekteras i det synsätt en människa har, djupt inne i sig själv, när han eller hon tittar ut genom bilrutan på hemvägen från Åre. Vad som sållas fram i skallen vid betraktandet av de orter som man far igenom, stannar och tankar, äter på någon plats på vägen. Den förmåga att se då, förstå av det ser. Hur en person kommunicerar det sedan.

Vad har du mött för reaktioner på filmen? Skiljer det sig åt beroende om vederbörande själv känner igen sig eller inte?

Absolut. De som känner igen sig kan bli lättade, tacksamma och fundersamma är min erfarenhet. Det har kommit fram folk som inte pratar svenska men känner igen sig därifrån den plats som de kan relatera till som hem. Vissa tror jag förväntar sig ett annat tilltal när det är en film som ”kommer från landsbygden/småstaden”. Det är intressant. Till exempel fick jag nyss den intressanta frågan om det fanns en tanke bakom varför Ronjas bilder, som är en del av projektets utställningsdel och den som gjort all grafisk design för filmen/boken/utställningen, hade ”en urban stil”. Då frågade jag vad en ”rural stil” skulle vara enligt frågeställaren? Det fanns inget svar på det såklart men det avtäcker något viktigt.

Hur ser planerna ut framåt? Kommer det bli fler filmer på samma tema?

Ja, nästa projekt är besläktat men förhoppningsvis några steg vidare. Äntligen ska jag också filma nytt material. Nu har jag som sagt jobbat länge med gamla sekvenser, pusslat utifrån det jag filmat mellan jag var 18-28 år. Att få sätta en filmisk ton från start ser jag väldigt mycket fram emot.

Jag har en upplevelse av att jag i filmen slutar där jag i tanken var för cirka tre år sedan. När jag var 28 år ungefär. Jag tror det är fint att, i filmen Lgh + bil + allt jag har och äger, inte ha rusat iväg in i allt jag tänker på nu, och skriver om på filmens hemsida till exempel. Då hade filmen aldrig tagit slut. Det är fint att den filmen får vara i de tankar som fanns före vissa saker la sig på plats för mig. Att den slutar i känslan som var på festen (som är filmens slutscener) ”här kunde vi ju bo, varför gör vi egentligen inte det?”.

Clara, tack för alla kloka svar och hoppas din film får den uppmärksamhet och efterföljande diskussion som den förtjänar. Lycka Till!

Läs mer Sluta förneka den urbana normen    Hur långe håller urbaniseringsparadigmet?   Sverige urbaniseras snabbast?

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Möjligheter och hinder och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Guldbaggenominerad film om storstadsnorm

  1. Ping: Guldbaggenominerad film om storstadsnorm | Lokal Ekonomisk Raket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s