Kreativa människor är inte givet urbana!

…om det nu var någon som trodde det. Min kollega Johanna Nilsson skriver idag om den kreativa klassen och stad och land.

Samtidigt som vi vet att kreativa människor och innovationer finns överallt, så tenderar den offentliga diskussionen kring dessa frågor allt som oftast att få en urban ton. Inte minst i de kommunala samtalen kring den så kallade kreativa klassen. Hur kan det ha blivit så? Och vad ligger det för sanning bakom?

Glasskålar, akvariefisk,

 

Kreativitet är inte bara en produkt av biologi och gener, utan också en produkt av den miljö som individen befinner sig i. På så sätt är även innehållet på en plats viktigt för kreativiteten. Både stad och land. Låt oss kolla lite närmare på detta.

 

 

Den kreativa landsbygden

I talet om Sverige utanför städerna betonas ofta individens uppfinningsrikedom och kreativitet. Det heter gärna att nöden är uppfinningarnas moder. Individens förmåga att lösa problem (och utsatthet) genom kreativitet är också något som ofta nämns inom den ekonomiska forskningen om entreprenörskap och innovationer. Tanken om en platsbunden kreativitet (kopplat till landsbygden) får även stöd från viss innovationsforskning, som visar att om vi tillämpar en bred definition av innovationer så har landsbygdskommuner en högre andel innovativa företag än stadskommunerna. Landsbygdens företag och människor har således en samhällsekonomiskt viktig roll att spela.

Den kreativa staden

I talet om det Sverige som händer i städerna talar man också om individens kreativitet och förmåga att skapa innovationer. Det har av tradition ofta varit sammankopplat med humankapitalets betydelse, där utbildning är avgörande. Utbildningsnivån [/embed]http://issuu.com/jordbruksverket/docs/130613074230-e51f1dc79e3949b8873162fb0657a79c/19?e=0 är generellt sett högre i stadskommuner än i landsbygdskommuner och det finns lokaliseringsfördelar för kunskapsintensiva företag i städerna. En hög utbildningsnivå hos arbetskraften verkar positivt på innovationer, inte minst på radikala innovationer (fundamentala förändringar som registreras ex. via patent). Tanken på platsbunden kreativitet (kopplat till staden) har således också stöd inom innovationsforskningen.

Det urbana tar överhand?

Så här har vi alltså två ingångar, som kompletterar varandra. Vi kan se att platser, människor och branscher på olika sätt bidrar till ett gott innovationsklimat och en positiv ekonomisk utveckling. Hur kommer det sig då att samtalet om den kreativa urbana människan fått ett allt större utrymme i det offentliga rummet under de senaste 10 åren?

Miniatyrplanet, symbol, storstad, miljö, förändringEn förklaring är med stor sannolikhet begreppet den kreativa klassen. Detta begrepp fick gensomslag via Richard Florida (The rise of the creative class) och har av olika anledningar kommit att kidnappa en stor del av den offentliga diskussionen om kreativitet och innovationer. Inte minst på kommunal nivå där Floridas teorier har tillämpats av många. Och som många menar är på landsbygdens bekostnad (till följd av att den kreativa klassen kopplas till urbana miljöer).

Den kreativa klassen…

Ursprunget till att definitionen av den kreativa klassen var att man började fundera på huruvida det fanns något annat sätt att se på människors bidrag till kreativitet och innovationer än just utbildningsnivå (humankapital). Education will not tell the whole story. I USA började man mäta vad man de facto gjorde på jobbet. Inom en rad olika yrken och branscher mätte man hur mycket tid som lades på fysiskt arbete respektive tänkande/skapande/kreativt arbete. De yrken som har en relativt hög andel ”kreativt” innehåll fick då utgöra den kreativa klassen. Den kreativa klassens medlemmar har arbeten som generellt sett är mer flexibla och självständiga. I stort sett alla högutbildade individer ingår i denna definition. Däremot utgörs mindre än hälften av klassens individer av personer med en högre utbildning.

…som gillar städer

Richard Florida, tillsammans med en del andra forskare, har genom empiriska undersökningar visat att diversifierade (städer) har lokaliseringsfördelar vad gäller kreativa individer och industrier. Den kreativa klassen är särskilt lockad av större stadsregioner – regioner som enligt Florida är mångfacetterade, toleranta och öppna för nya idéer. I motsats till tidigare forskning menar Florida att där den kreativa klassen bosätter sig, dit kommer företagen. Man måste därför komplettera åtgärder för att attrahera företag med åtgärder för att attrahera människor.

Min reflektion…

Stol, caféstol i järnFloridas teorier utgår från hur det har sett ut och hur det ser ut idag, där individernas (upplysta och rationella?) val av bostadsort antas avspegla deras preferenser. Den kreativa klassen lokaliserar sig framförallt i sådana miljöer som erbjuder mångfald, öppenhet och tolerans, saker som idag erbjuds framförallt i täta strukturer. En svårighet med detta anser jag är att det inte säger allt om varför dessa individer föredrar urbana miljöer med dessa kännetecken. En annan svårighet är att välja faktiskt inte alltid är detsamma som att vilja, eller att gilla.

Att man väljer dessa täta miljöer kan naturligtvis bero på en rad faktorer, men inte minst på vilka normer som styr oss i vår vardag. Forskning har visat att staden idag är norm. Denna norm påverkar oss på flera olika sätt, exempelvis genom att du måste flytta till staden för att bli något, vilket enligt forskning är särskilt tydlig inom familjer med akademisk bakgrund(vilka utgör en betydande andel av den kreativa klassen). Detta får naturligtvis konsekvenser för vilket liv som vi betraktar som åtråvärt. Vem vill inte befinnas sig på en plats som enligt normen kläs med epitet som potential, möjligheter, modernitet, framgång och utveckling? Och kan det också vara så att allt detta förstärks av att den kreativa klassen som Florida beskriver utgörs av en grupp människor som är väldigt trendkänsliga och som är högst angelägna om att positionera sig på den sociala rankingen?

Det är den övre halvan av medelklassen driver de stora trenderna och vad är då status för denna medelklass om inte ett liv i staden (som är norm)? Ju högre kulturellt kapital du har, vilket du kan visa genom t.ex. din smak, desto högre status får du[1]. Och kan detta kombineras med ett högt ekonomiskt kapital och inflytelserika sociala nätverk så är din status fulländad. Denna norm http://www.jordbruksverket.se/download/18.724b0a8b148f52338a326d6/1413535932592/DEN+NYGR%C3%96NA+M%C3%84NNISKAN.pdf ligger bakom de flesta val som medelklassmänniskor gör när de konsumerar allt från boendeort till lördagsfilm.

kanske är det så att dessa faktorer är minst lika viktiga variabler för att förklara klassens urbana preferens? Och om normen förändras så kan ju även människors (urbana) preferenser och lokaliseringsmönster förändras. Om vi vill det förstås.

….och andras reflektioner

Det är naturligtvis inte bara jag som har funderar på vad Floridas forskning har för relevans och begränsningar och vad den får för implikationer, inte minst utifrån ett stad-land perspektiv. Du kan läsa andra forskares ifrågasättande av Floridas teorier om den kreativa klassen här. Några saker kan vara värda att nämna.

  • Definitionen av den kreativa klassen har ifrågasatts (vissa kreativa yrken missas och alla är inte kreativa i den kreativa klassen).
  • Andra menar att det är naivt att tro att en kreativ klass bestående av så många olika individer har samma preferenser när de ska välja var de ska leva och arbeta.
  • De olika kunskapsbaser som finns i industrierna som medlemmarna i den kreativa klassen arbetar inom, menar vissa resulterar i olika val vad gäller boende, arbete, livsstil och boendeplats[2].
  • Det råder viss osäkerhet om jobben verkligen följer människorna i den utsträckning som Florida menar (i länder utanför USA). Och är människor utanför USA verkligen så mobila som Florida påvisar i sina studier?
  • Vad är hönan och vad är ägget? Vissa ifrågasätter huruvida Floridas teori är en utvecklingsstrategi eller en överlevnadsstrategi. Och det finns de som hävdar att Florida ägnar sig åt cirkelresonemang.

Så hur blir det… stad eller land?

bild4Kreativa människor finns både inom och utanför det som benämns som den kreativa klassen. Olika människor och olika platser är viktiga för olika typer av innovationer. Livsstil och attraktiva miljöer spelar roll i var man bosätter sig (tillsammans med var jobben finns). Många attraheras av de miljöer som städerna erbjuder, men att attraktivitet betyder olika saker för olika människor. Attraktivitet för Floridas kreativa klass kan byggas även i rurala miljöer. Normer styr vår syn på en åtråvärd och framgångsrik livsstil och normer går att förändra. Kreativa människor är inte försatta i ett urbant defaultläge.

Teorin om den kreativa klassen tillför mycket värdefull kunskap. Men liksom alla teorier har den sina begränsningar. Så låt den inte ta över vår världsbild… Låt den utgöra en del av vår världsbild. Och låt mångfalden blomstra.

Johanna Nilsson, landsbygdsutvecklingsenheten

[1] Omfattar http://www.jordbruksverket.se/download/18.724b0a8b148f52338a326d6/1413535932592/DEN+NYGR%C3%96NA+M%C3%84NNISKAN. pdf ex. formell och informell utbildning, den sofistikation med vilken man kan tillgodose sig olika upplevelser, ens premierande av vissa saker över andra, och inte minst ens ”smak”.

[2] Exempelvis så tenderar branscher som använder sig av en ingenjörsbaserad kunskapsbas att lokalisera sig nära viktiga företagskunder eller i specialiserade kluster som inte kan väntas vinna fördelar på att lokalisera sig i stora stadsområden. Vissa konst- och designbaserade branscher är till och med lokaliserade i lantliga miljöer.

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Gästbloggare och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kreativa människor är inte givet urbana!

  1. Ping: Som man mäter får man svar | Härifrån

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s