250 sätt att möta det urbaniserade Sverige

Min medarbetare Maria Petersson är med och arrangerar en viktig konferens, 250 möjligheter.

Ämnet är inte nytt. Små kommuner som kämpar med vikande befolkningsunderlag, unga som flyttar och stora utmaningar med att få ihop den kommunala budgeten. Men vad har dessa små kommuner egentligen för möjligheter att vända en trend av minskande befolkning? Vad kan vi lära av varandra? Och vad ligger utanför kommunernas möjlighet att påverka? Om detta handlar konferensen 250 möjligheter som drar igång i Jönköping imorgon, onsdag.

I förra veckan gick sju kommunalråd från Västerbotten ut i en gemensam debattartikel i Svenska dagbladet och varnade för en ökad uppdelning av landet. Färska siffror visar att 110 kommuner kämpar för att upprätthålla samma nivå i välfärden som tidigare. Av dessa är det 104 kommuner som har en minskande befolkning. De gjorde det till ett varningens upprop men uttryckte samtidigt hopp om att det fortfarande går att vända trenden. Framtiden är inte given utan skapas av samtiden.

Regering och riksdagspolitiker har ett ansvar för att klyftorna mellan olika grupper i samhället inte ska öka (ett samhälle med allt för stora spänningar mellan olika grupper skapar ett mer instabilt samhälle). Men de har även ett ansvar för att klyftorna mellan olika geografiska platser inte ska öka – de ska föra en politik för hela landet, för både stad och land. Inte bara av rättviseskäl utan för att ta tillvara hela landet potential på ett sätt som stärker Sverige. Det handlar om politiska insatser i form av exempelvis investeringar, utjämningssystem och skattepolitik.

Men kommunerna har också ett ansvar för sin egen utveckling. Förutsättningarna ser olika ut för olika kommuner och därmed också möjligheterna. Kanske är det dags för en del kommuner att släppa målet om befolkningstillväxt och i stället börja fundera på möjliga strategier för att krympa smart? Eller titta på nya lösningar för att lösa välfärden? Kanske kan samarbete mellan kommunerna lossa på en del tunga utgifter men även ge andra positiva effekter när det gäller kompetens och samordning. Att utveckla samverkan mellan politiken, kommuntjänstemän, fastighetsägare, näringsliv och ideella sektorn kan också vara en väg framåt. Och hur löser andra länder dessa utmaningar? Vilkas kommuner är långt mindre än våra… Och hur ser vi på det politiska ledarskapet? Det krävs mod och skicklighet att styra en skuta i motvind, inte bara i medvind.

Detta och mycket mer kommer vi att diskutera vid konferensen 250 möjligheter. Konferensen är ett samarbete mellan Högskolan, Jordbruksverket, Sparbanksstiftelsen Alfa och LRF. Det kommer runt 250 personer från cirka 60 platser i Sverige. Förhoppningsvis är dessa personer aningen klokare när de lämnar konferensen. Och även om de inte har svaren och lösningarna så har de förhoppningsvis med sig ett antal frågor de måste ställa sig på hemmaplan.

Maria Petersson

Läs mer på webbsidan och följ konferensen på twitter, #250mojligheter

Läs mer om Statistik över unga på land och i stad  och Var är det bäst att bo som ung? och Landsbygden välkomnar nya svenskar

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i 250 möjligheter, Gästbloggare, Möjligheter och hinder. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till 250 sätt att möta det urbaniserade Sverige

  1. Inger Hansson skriver:

    Spännande! Jag är småstadsmänniska (sett i ett internationellt perspektiv.) Uppvuxen i Norrköping. Bor i Karlshamn. Jobbar i Kristianstad och har bott i Luleå, Gävle och Karlskrona. Jag gillar städer i den storleksordningen personligen och tror på att de egentligen är mer hållbara än s.k ”Mega cities”. Ändå. Urbaniseringen är en oerhört stark kraft. Se Australien som exempel. Ett relativt nytt land. Så få på landsbygden. Så många i miljonstäder… Var ska det sluta? Och hur anpassar sig svenska kommuner. Spännande som sagt!

    • Se landet! skriver:

      Hej och tack för din kommentar. Ja, det finns många aspekter på det här. Det handlar om vilket land vi vill ha, var människor vill bo och vilket ansvar vi har för framtiden. Vill vi att alla ska bo i stora städer för att vi ska leva effektivt (!!) så måste vi vara medvetna om vad det betyder för övriga landet. Vad är priset och vad är det vi går miste om? Vi måste också förstå att den typen av liv inte passar alla människor. Och vad händer med människor som ”tvingas” att bo så. Och vad säger våra barnbarnsbarn om vi har stängt ner landsbygden och koncentrerat allt liv i stora städer. Helt klart så finns det alternativ till en ökad urbanisering. Om vi vill och om vi har strategier för det. Och det handlar både om större politiska beslut men också om vad vi gör på lokal och regional nivå.
      Maria Petersson

      • Inger Hansson skriver:

        Jag är oerhört fascinerad av urbaniseringen som kraft. Jag ser sällan eller aldrig att någon förespråkar fortsatt urbanisering som en lösning på framtidens utmaningar. Ändå. Människor flyttar till utbildning och framförallt jobb. Men varför hamnar jobben mer och mer i allt större städer? På vilket sätt är det inneboende i det ekonomiska systemet? Jag har alltid haft en vilja att förstå världen. Så jag ger mig inte förrän jag förstått vad som är drivkraften bakom urbaniseringen. Tills dess väljer jag för egen del att fortsätta vara småstadsmänniska. 🙂

  2. Bertil skriver:

    Bättre att satsa på storstäderna, där finns jobben

  3. Ping: Stötta föreningslivet – en av 250 möjligheter | Se landet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s