Hur länge håller urbaniseringsparadigmet?

För att vi ska kunna fatta kloka beslut antar vi ett antal sanningar, medvetet eller omedvetet. Det är få sanningar som faktiskt håller över tid därför byter vi då och då ut våra sanningar. Ibland spelar dessa sanningar så stor roll att vi kallar dem för paradigm, när vi då byter dem får vi ett paradigmskifte.

De egenskaper som tillskrivs och den maktordning som idag finns kring stad och land skulle jag vilja kalla ett paradigm. Vi lever i ett urbaniseringsparadigm som bland annat innebär att städerna ses som samhällets drivmotorer. Det är i städerna innovationer, ekonomisk utveckling och tillväxt ska ske vilket motiverar satsningar och investeringar just där. Staden blir utgångspunkt för forskning och samhällsutveckling och ses som normen. Landsbygden blir det andra, som staden inte är. Outtalat eller genom att tillskrivas motsatserna, dåtid, stagnation och ointressant. Hur gångbart är då urbaniseringsparadigmet i framtiden? Håller det?

Järnvägen ett bra exempel

Vi vet förstås inte hur framtiden ser ut, vi vet bara att det inte kommer att vara som nu. Järnvägen tycker jag är ett bra sätt att illustrera hur vårt tankesätt kring samhällsutveckling inte alltid har varit som idag. När Järnvägen kom skulle den binda ihop hela Sverige så att hela landets potential skulle kunna tas tillvara med hjälp av det nya kommunikationssättet. Stationerna förlades ibland i tätorter. Ibland lades de utanför eftersom det på sina håll ansågs att järnvägen kunde vara farlig och då var det bättre att ha stationen på landsbygden än i staden. Och ibland förlades en station på ett ”lämpligt” ställe, där det kanske inte bodde så många men där man såg en potential. Det kunde ju bli något. Vilket det också blev. Stationssamhällena bildades. Valla är ett stationssamhälle utanför Katrineholm. När stationen kom bodde i princip ingen där. Men ett samhälle bildades, med butik, skola, industri och caféer.

Hur tänker vi idag? Idag åker tågen förbi Valla, det är för litet, bara runt 2000 invånare. För de flesta är det nog en sanning som inte behöver ifrågasättas. Och vad är nästa stora tågsatsning i Sverige? Jo, höghastighetsbanor genom hela södra Sverige. Med betoning på genom. För stanna kommer de ju inte att göra på så många ställen mellan sina huvuddestinationer Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag läser in urbaniseringsparadigmet både i hur resurserna satsas och hur de motiveras. Syftet är uppenbart att binda ihop storstäderna och att få igång satsningar för ökat bostadsbyggande i dessa tre städer. Och med självklarhet sägs det vara en satsning för hela Sverige. På samma sätt som det när järnvägen en gång byggdes ut sågs självklart att en satsning för hela Sverige innebar tåg överallt.

Hur ser beroendet av plats ut i en postfossil era?

Staden som norm har blivit möjlig genom tillgång till mängder av billig fossil energi. Innan den fossila eran levde vi i jordbrukssamhället. En stor del av befolkningen var sysselsatt i produktionen av mat, kläder och energi. Transporter var dyrbart varför de flesta levde nära produktionen, på landsbygden.

Med industrialiseringen som möjliggjordes av kol, koks och senare olja, kunde händer frigöras till att producera nya varor. Transporter blev möjliga och man behövde inte längre vara nära produktionen. Samhällen växte istället upp kring jobben, vi fick brukssamhällen och industrisamhällen.

Så fortsatte tillgången till billig energi och rationaliseringarna så att fler händer kunde frigöras från produktionen. Vi går in i tjänstesamhället där staden är den stora vinnaren, här är ju marknaden stor. Gles befolkning, vilket ju kännetecknar landsbygden, är inte optimalt i tjänstesamhället.

Så har vi rört oss från en tid då konsumenterna hade en fördel av att vara nära produktionen till en tid då produktionen har en fördel av att vara nära konsumenterna. Men hur ser framtiden ut? Några säger att vi nu är inne i tankesamhället. Alltfler jobbar med att tänka. Till dessa kan man räkna spelkonstruktörer, forskare, tjänstemän med flera. Tankearbete är inte platsbundet. Det kan man göra var som helst förutsatt IT-tekniken.

Tankesamhället kan nog fortsätta, men samtidigt säger politiken att vi måste ställa om till det biobaserade samhället. Ett samhälle som helt bygger på förnybara resurser. Hur viktig blir platsen då? Och vad är det en fördel att vara nära? Resurserna, marknaden, makten, marken eller kanske kunskapen?

Biobaserat samhälle

Övergången till ett biobaserat samhälle kommer att innebära att vi måste byta ut många av de sanningar vi nu följer. Vi kan inte räkna med obegränsat med billig energi. Vi kan inte bedriva jordbruk på det sätt vi gör idag. Samtidigt kommer Jordbrukets och landsbygdens krav på att leverera än mer av förnybara resurser att öka. Balkonglådor och gerillaodling i parker i all ära, men det kommer inte att lösa världens livmedelsförsörjning. Solpaneler på tak och passivhus i all ära, men det kommer inte att ensamt lösa världens energiförsörjning.

Den fossila eran var det som möjliggjorde urbaniseringen. Men kommer urbaniseringsparadigmet att hålla i en biobaserad era? Om inte, vad ska vi då ersätta det med. Och vilka sanningar måste vi börja ifrågasätta och kanske skrota?

Läs mer; Allt närmare Peak City   2014 blir blomkålens år   Växande städer sätter press på landsbygden

 

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Forskning och kunskap, Möjligheter och hinder, Spaning. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Hur länge håller urbaniseringsparadigmet?

  1. stephenhinton skriver:

    Mitt matteproblem kan vara av intresse här. om en häst med last av havre skall in till staden behöver ju hästen äta havre med. Hur långt ut från staden kan man odla havre för att ta in det med häst effektivt. Detta ge teoretiskt hur stor en postfossilstad kan vara. http://maths4sustainability.wordpress.com

  2. Se landet! skriver:

    Spännande, man kanske kan räkna ut när vi når Peak city alltså.

  3. Ping: Att bli den som blev kvar, podsamtal om landsbygden | Se landet

  4. Ping: Guldbaggenominerad film om storstadsnorm | Se landet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s