En landsbygdsutvecklad jämställdhet kräver Matrix-piller!

Min medarbetare Jessica Hagård skriver idag kring landsbygdsutveckling och jämställdhet. För statistik kring jämställdhet på landsbygden titta i Allt om landet.

Jessica Hagård, Jordbruksverket, idag gästbloggare

Jessica Hagård, Jordbruksverket, idag gästbloggare

Jämställd landsbygdsutveckling. Hur viktigt är egentligen det? Ja, politiken på såväl på EU-nivå som på nationell nivå är tydlig. Jämställdhet är ett horisontellt mål som ska spänna över andra politiska sektorer, även frågor som rör landsbygden och dess utveckling. Myndigheternas arbete ska jämställdhetsintegreras. Ändå går arbetet för ökad jämställdhet långsamt.

– Att få upp ögonen för  jämställdhetsfrågor är som att medverka i filmen  Matrix inledning. Där får huvudpersonen välja mellan ett blått piller och ett rött piller. Väljer man det blåa kan man fortsätta leva ett bekvämt, oinsatt liv. Väljer man däremot det röda får man kunskap och livet blir därefter aldrig mer detsamma.

Det var Jämställdhetsminister Maria Arnholms inledningsord vid Tillväxtverkets jämställdhetskonferens den 25:e september Uppdrag tillväxt- hur då? Jag håller helt med.

Förändring kräver kunskap
För att kunna arbeta med jämställd landsbygdstillväxt krävs kunskap. Vi måste äta av det röda pillret.
Och när vi gör det, blir det som i filmen rätt rörigt. För hur ser det då ut? Vi kan till exempel titta på vilken kunskap vi har om kvinnors företag på landsbygden. Av Sveriges företagare är cirka en tredjedel kvinnor. På landsbygden ligger den siffran på mellan 20-25 procent beroende på län. Självklart vill vi att den siffran ska öka. Men andelen som under den här programperioden sökt företagsstöd inom landsbygdsprogrammet är bara 16 procent. Här måste vi jobba hårt för att ändra siffrorna. Vi måste också ta lärdom av strukturfondernas jämställdhetskompetens.

Vad vet vi mer om landsbygdens utmaningar? Vi vet att något fler kvinnor än män lämnar landsbygden.  Mellan åren 1990-2012 motsvarade den totala utflyttningen från landsbygd och glesbygd cirka 73 000 kvinnor mot cirka 65 000 män. Tillväxt i en region hänger starkt ihop med andelen personer med hög utbildning. Med tanke på att fler kvinnor än män kvinnor skaffar sig högre utbildning borde de vara en given grupp att arbeta för att locka tillbaka till landsbygden. Unga kvinnor är också den grupp som är mest positiva till att flytta till landet enligt den undersökning som Jordbruksverket beställt från Ungdomsbarometern. Men hur kan vi bidra dra till att kvinnorna verkligen tar steget och gör det i rätt tid? Människor är mest beredda att flytta under ett visst skede i livet, efter familjebildning så stannar man oftast där man hamnat.

Det finns få studier som fokuserar på företagande och genus i de gröna näringarna. LRF:s jämställdhetsakademi talar om de osynliga entreprenörerna. Det vill säga kvinnor som driver sin verksamhet som en sidoverksamhet till männens företag. Kvinnors roll i jordbruket tonas ned och systrar tar fortfarande inte över gårdar i lika stor utsträckning som sina bröder osv. osv. Hur får vi till en annan kultur när det gäller att ta över företag?

Jämställdhetsarbete ger möjlighet att tänka nytt.
Börjar man skrapa på ytan, kommer man snart ned på frågor som rör värderingar. Varför premieras vissa och varför får andra stå tillbaka? Varför lägger vi inte ännu mer kraft på att se hela befolkningens behov?

Det är då det börjar bli jobbigt. Jämställdhet är svårt för det kräver förändring.  Det kräver nya sätt att arbeta på såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Och någonstans handlar det ofta om makt. Frågorna bli känsliga. Det är kanske därför vissa väljer att äta det blå pillret med inställningen; ”Så illa är det väl ändå inte”,

Men om man istället stannar upp. Är det egentligen så farligt att tänka nytt, att komma med nya lösningar eller göra gamla saker på nya sätt? I de fall där man analyserat skillnader i förutsättningar för män och kvinnor väcks ofta nya tankar, kunskaper och idéer. Det skapas oväntade lösningar, något som i slutänden gagnar alla.

Kanske är det inte frågan om hur jämställdhetkan bidra till landsbygdsutveckling som vi bör grotta i. Kanske är det istället frågan hur landsbygdsutveckling kan bidra till ökad jämställdhet vi ska ta oss an. Vi vänder på steken. Istället för att luta oss tillbaka och låta historien styra oss så petar vi istället snabbt som sjutton i oss de röda pillren och börjar att arbeta systematiskt och kreativt, kvinnor och män tillsammans. Antagligen hittar vi då nya spännande lösningar för landsbygden som vi idag inte har en aning om.

Jessica Hagård, Jordbruksverket

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Gästbloggare och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En landsbygdsutvecklad jämställdhet kräver Matrix-piller!

  1. Ping: Topp tio, årets mest lästa inlägg | Se landet

  2. Ping: Nej, villkoren för företagande är inte jämställda. | Se landet

  3. Ping: Företagsfrämjande systemet ska öppna upp för kvinnor | Se landet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s