När Journalisterna lämnar landsorten

Idag skriver en kollega till mig, Ingela Grahn informationsenheten, på temat lokalisering av medier. Ett  ämne jag berört i ett tidigare inlägg,i skuggan av lokala stockholmsnyheter Trevlig läsning!

Ingela Grahn, informatör på Jordbruksverket

Ingela Grahn, informatör på Jordbruksverket

Tidningarnas Telegrambyrå, TT, beslutade nyligen att lägga ner sina kontor i Luleå, Umeå och Sundsvall. Det innebär att nyhetsbyrån inte har någon personal norr om Stockholm. De återstående kontoren finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Sedan 1990-talet minskar de flesta dagstidningarnas upplagor stadigt och många nyhetsmedier har tvingats skära ner på sin personal. Ägandet har koncentrerats till ett fåtal stora mediekoncerner och deras besparingsbeslut har drabbat landsorten hårdast.

När Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter lagt ner sina lokalredaktioner har man lutat sig allt mer på köpt material från TT på de orter där den lokala representationen försvinner. TT har i sin tur byggt mycket av sitt material på lokaltidningarna, som också minskar i antal.

När nu även TT försvinner, vad betyder det för bilden av landsbygden? I en intervju sa Mats Svegfors, tidigare chefredaktör för Svenska Dagbladet och VD för Sveriges Radio, att det kommer att bli alternativa medier framför allt på nätet som får fylla tomrummet.

Men risken finns att om den kvalificerade och granskande journalistiken försvinner från Norrland och övriga landsorten så står demokratin på skakig grund. Hur ska vi kunna rösta i kommunalval och landstingsval om inte medierna granskar och förklarar vad de olika kandidaterna vill göra? Kan jag förlita mig på att olika aktörer på internet bevakar vad som händer i det offentliga och hos företagen där jag bor?

Jag vill gärna vara optimistisk – det måste finnas nya företagsidéer och nya medier som ger oss en bild av vad som händer utanför Stockholm, utanför storstäderna. Kanske får public service ta ett allt större ansvar. Det kan också bli som med mycket annat på landet – människorna som bor där får själva fixa det som saknas.

Kanske kommer man att kunna söka presstöd från landsbygdsprogrammet till lokala medier i framtiden? Den kvalificerade journalistiken behövs mer än någonsin idag och journalisterna behövs på landsbygden om bilden av Sverige ska hålla ihop.

Ingela Grahn

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Gästbloggare, Möjligheter och hinder och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till När Journalisterna lämnar landsorten

  1. Anders Darenius skriver:

    …då får nätverken ta över och där sitter Jordbruksverket idag på alla nycklarna: Vad skall en landsbygdsstrateg göra om inte just forma en strategi för landsbygden? Och vad skall ett Landsbygdsnätverk göra om inte just bygga nätverk på landsbygden?. Och vad skall landsbygdsutvecklingsmedlen satsas på om inte just utveckla landsbygden? Jordbruksverket sitter på allt detta.

    Bästa Christel och Ingela!
    Jag tycker att ni skall sätta er ner och fundera över strategin för utveckling av Liv på Landsbygden. Jag är själv övertygad om grundstenen heter infrastruktur och att telekommunikation är dess viktigaste komponent vid sidan av skolor och sjukvård (vilka ju inte Jordbruksverkets huvudvärk).

    Mitt råd: Utred frågan. Ta hjälp av någon på verket som kan telekommunikation och involvera forskare. Skapa en strategi för att åstadkomma en kommunikationsrevolution istället för att bara dela ut bredbandspengar till bygdeföreningar. Se till att detta blir verkets huvudfokus istället för klimatgasproblematiken!
    mvh
    Anders Darenius

    • Se landet! skriver:

      Anders – du har helt rätt i att kommunikation och nya medier kräver en god infrastruktur och nätverkande! Jordbruksverket har som mål att arbeta för detta. Som bred sektorsmyndighet har vi uppdrag inom flera olika områden knutna till den gröna sektorn, och arbetet med klimatfrågorna är ett av dem.
      Ingela Grahn

      • Anders Darenius skriver:

        Tack för beskedet Ingela – Kontoret är tydligen igång men hur ser det ut i bredbandsverkstan?

      • Se landet! skriver:

        Anders, i budgeten för 2013 finns 600 miljoner vikta för bredbandssatsningar på landsbygden. 480 miljoner som kommer att betalas ut via länsstyrelserna och 120 miljoner som går via Post och telestyrelsen, PTS. På Bredbandsforums webbplats kan du läsa mer om vad som pågår. Bredbandsfrågan är viktig för landsbygden, och därmed oss.

        Ingela Grahn

      • Anders Darenius skriver:

        Hej Ingela! Jo jag har läst strategin och jag vet att man anslagit budgetmedel men jag vet också att i huggsexan om dessa pengar så är det de starka byalagen och områden som redan har kraftfulla aktörer som får bidragen och därmed drar det längsta strået. Med den angivna strategin kommer de bygder som bäst skulle behöva förstärka sin attraktionskraft att få bredband sist. Har jag rätt i min analys? När det förr gällde utbyggnad av telefonlinjer och järnvägar hade man en annan strategi. Där planerade och byggde staten.

        OK – jag erkänner att detta är en politisk fråga. Det är inte Jordbruksverkets landsbygdsstrategs uppgift att ifrågasätta regeringens landsbygdsstrategi. Vilken är då Jordbruksverkets landsbygdsstrategs uppgift?
        Hälsningar
        Anders Darenius

      • Se landet! skriver:

        Hej Anders,
        Länen fördelar medel utifrån ansökan. Så visst blir det nog först till kvarn och först kanske också ibland är störst.

        Min uppgift, som landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, är att verka för en hållbar landsbygdsutveckling, vilket i sin tur är en viktig del av en hållbar samhällsutveckling. Jordbruksverket har det övergripande sektorsansvaret för landsbygdsfrågor, vilket vi kanske tycker att vi inte riktigt har tagit.

        Jag arbetar än så länge mycket inåt, med att integrera landsbygdsperspektiv i verkets breda verksamhet. Inte minst genom att ta fram verktyg för landsbygdssäkring. Jag arbetar också med att vi ska stärka vår roll som kunskapsmyndighet på landsbygdssidan. En del i detta är en rapport som kommer i maj där vi kommer att presentera landsbygdsstatistik på ett samlat sätt.
        Jag arbetar också mycket utåt i samverkan med andra aktörer men också kommunikativt. Bakgrunden är en medieanalys där vi ser att landsbygdsfrågorna inte förekommer så ofta i riksmedier och när de förekommer är det ofta stereotypt. Ska vi kunna verka för den hållbara landsbygden måste denna också finnas med i debatt och medvetande. Det måste finnas kunskap om frågan i samhället. Finns inte förståelse eller vilja räcker aldrig så många landsbygdsprogram för att nå resultat.
        Var det svar på din fråga?

      • Anders Darenius skriver:

        Hej!
        Tack för ett alldeles utmärkt svar!
        Anders

  2. anne skaner skriver:

    Det är ett problem helt o framför allt som du säger ett demokratiproblem. Därtill alla använder inte Internet och läser tidningar. Såg ett amerikanskt program på SVT om hur mindre glömda städer/orter tar tag i sin situation på egen hand. Bla startades en mindre lokal TV- och radiostation på ett ställe som drevs av invånarna. Tidigare fanns ju FLT men det är också borta, TT borde kunna behålla en redaktion i Norr eller åtminstone en form av ombud/frilans. Personligen tycker jag också att många lokaltidningar blir sämre rent journalistiskt och någon form av språkrör för regimen på den ort där man verkar. Kanske ska lokaltidningar också ta sitt journalistiska ansvar och bli lite mer granskande.

    • Se landet! skriver:

      Anne – ja, ibland finns en risk att lokala medier är så hårt knutna till bygdens aktörer att det går ut över det granskande uppdraget. Företag (annonsörer), politiker och journalisterna bor nära, är bekanta och i vissa fall beroende av varandra. Men många lokala redaktioner gör ändå ett gott jobb med att reda ut aktuella frågor och bevaka med de knappa resurser man har.
      Ingela Grahn

      • anne skaner skriver:

        hej jag har jobbat som landsortsjournalist och allt var gott och väl så länge man granskade sas rätt saker. Men håller med dig alla med lite självaktning försöker givetvis göra ett bra journalistiskt jobb.

  3. krister Ericsson skriver:

    Som jag ser det så är det ingen fara. Tack och lov för internet och de många vettiga bloggar som belyser landsbygdsfrågor. Journalister har en förmåga att bli väldigt enkelriktade. Vi har nog aldrig haft så bra yttrandefrihet som idag. Det gäller även landsbygden.

    • Se landet! skriver:

      Bra med positivt tänkande! Man kan iofs då fundera varför tt måste finnas både i Göteborg, Malmö och Stockholm, räcker det inte med ett kontor? Och om inte platsen spelar roll så kanske det kan ligga i Västervik, Sorsele eller Salem.

  4. Ping: Krönika av Ronny Eriksson och landsbygdsnyheter | Se landet

  5. Ping: Topp tio, årets mest lästa inlägg | Se landet

  6. Ping: Var med och visa landsbygdens mångfald! | Se landet

  7. Ping: Hur viktig är journalisternas närvaro? | Se landet

  8. Ping: Myndigheter har också ett ansvar att se hela Sverige | Se landet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s