Köttskattedebatten fortsätter…

…och klarnar kanske i takt med att debatten fortsätter och nyanseras.

Idag föreslår professorn i etologi en köttskatt utifrån djurvälfärd och djurtransporter och säger att Sverige har världens bästa djurskydd. DN-artikel här 

En artikel som belyser hur oerhört svårt det skulle vara att utforma en skatt på kött. Ett syfte med vår rapport är att visa hur många olika aspekter det finns på hållbar köttkonsumtion. Det är klimatskäl och djurskyddsskäl. Men, även biologisk mångfald är en central fråga. Betande djur bidrar till biologisk mångfald på vissa marker men orsakar förlust av biologisk mångfald på andra (när naturmark görs om till betesmark). Vatten är en viktig fråga i vissa länder men inte andra. Bekämpningsmedel, arbetsförhållande och effekter på landsbygdsutvecklingen skulle kunna vara andra aspekter att utgå ifrån.

Det är ju ett av skälen till att vi avråder från att införa en köttskatt. Författaren skriver att vi har föreslagit en köttskatt, vilket vi inte har. Vi har utrett frågan och kommer fram till att vi inte kan se hur en bra utformad skatt skulle se ut. Och framhåller istället andra styrmedel. Riskerna att en köttskatt får stora negativa på något område är stor. Samtidigt pekar vi i rapporten på vikten av ekonomiska incitament om vi på lång sikt ska få en hållbarköttkonsumtion i västvärlden.

Läs rapporten här

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Mat, Spaning och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Köttskattedebatten fortsätter…

  1. Arne Gunnarsson skriver:

    ”Köttrapporten” synes mig seriöst genomarbetad så långt det går. Helt säkert är det svårt att konstruera bra och rättvisa styrmedel och att väga in alla hänsyn. Men varför inte vända på saken och använda begreppet ”positiv särbehandling” och stötta de produktionsmetoder som ger minst miljöbelastning, så att de bättre kan hävda sig mot de med stor. Av rapporten framgår tydligt att köttdjur – och bäst mjölkkor – på naturbetesmark och med foder från egen vallproduktion är bäst. Såväl när det gäller miljöbelastning, biologiskt mångfald, arbetstillfällen, bevarande av kulturlandskapet etc. Dessutom ur beredskapsskäl – vilket inte berörts i rapporten (se bloggen i kopplad hemsida). Samtidigt som detta produktionssätt är ”outstanding” så är det denna produktionsform som snabbast försvinner.

    • Se landet! skriver:

      Tack Arne, för att du har tagit dig tid att läsa. Det är många som yttrar sig utan att ha gjort det. Ja, nötköttsproduktion integrerat med mjölkproduktion som vi har i Sverige ger bra klimatprestanda. Vi kan med rapporten visa att svenskt ligger långt fram på punkt efter punkt. Klimatutsläppen från svensk produktion minskar. Samtidigt ökar de från konsumtionen. För att vi äter mer kött och kött med sämre klimatprestanda.
      ATt minska den produktionen som ligger i det bästa miljösegmentet och öka den i det skiktet som är sämst för miljön verkar dumt. Men är vad som sker. Vi styr inte mot hållbarhet. Vi styr ny produktion där det är billigast.
      Denna problematik vill vi lyfta. För resultatet är förödande för det svenska lantbruket och den svenska landsbygden.

      • Arne Gunnarsson skriver:

        Det idiotiska i sammanhanget är att alla vet vad som är bäst, men om jag förstår WTO-regler, Gatt-regler och EU-regler rätt, så är vi förbjudna att störa de s.k. marknadskrafterna genom att t.ex. betala ut riktade stöd till icke konkurrenskraftig mjölk/köttproduktion i skogs- och mellanbygder. Frihandelsreglerna är klara – den som inte kan producera till världsmarknadspris skall brutalt slås ut, oavsett hur många andra fördelar det finns med produktionen. Att försöka rädda mjölkproduktionen i t.ex. Värmland kallas för protektionism. Men med lite kringgående manöver så borde man hitta framkomliga vägar. Det gäller då att argumentera på rätt sätt och vara lite rättshaverist när det gäller regeltolkning. Betala för landskapsvård, beredskapslager eller på annat sätt. Har du läst förslaget på min blogg under http://www.restenavsverige.se ??

      • Se landet! skriver:

        Det kan också vara hur vi tolkar och använder regelverket. Miljöstyrningsrådet ger råd om hur man kan väva in miljökrav och djurskyddskrav i offentlig upphandling om man vill. Här är det nog så att det behövs mycket kunskap och vilja, inte minst hos offentliga upphandlare.
        Dagens system lokaliserar ny produktion där det är billigast, inte miljöbäst. Vill vi ha en ändring så att det blir tvärtom, tror jag det är stora globala förändringar i hur vi ser på de här frågorna som krävs.Jag ska läsa,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s