Näst mest hästar i Europa

Svensk hästnäring ger upphov till en samhällsekonomisk omsättning på totalt ca 48 miljarder kronor per år och ger 30 000 avlönade heltidsarbeten. I Sverige finns uppskattningsvis 363 000 hästar vilket innebär 39 hästar per 1000 invånare.

För att hästarna ska kunna äta behövs en yta om cirka 540 000 hektar. För att göra detta jämförbart så uppgår Sveriges samlade jordbruksareal till 3,1 miljoner hektar och för skåne är siffran ca 500 000 hektar. I dagarna debatteras vete till etanol som ett stort problem. Vill man göra en jämförelse här så är det ungefär 100 000 hektar som används till vete till etanol. Mellan 1985 och 2010 minskade den totala åkerarealen med 290 000 hektar, framförallt på grund av igenväxning.

Dessa fakta och mycket mer finns att läsa i en ny rapport med titeln Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012. SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF står bakom studien.

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Miljö, klimat, landskap, Spaning och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Näst mest hästar i Europa

  1. Anders Darenius skriver:

    Detta innebär att det i Sverige finns 29 invånare per häst. Det tror jag är en lite för hög siffra. I USA är siffran 37. Som tumregel för EU tror jag 40 invånare per häst är en rimlig utgångspunkt vilket gör 12 miljoner hästar inom EU. För att bibehålla den numerären behövs bortemot 2 miljoner aktiva avelsston. Detta motsvarar antalet mjölkkor i Sverige 1936. Den numerären är nu densamma som antalet hästar i Sverige. Cirkeln tycks sluten fast upp och ner. Är hästnäringen därmed i ekonomisk paritet med mjölknäringen? Vad innebär detta i så fall politiskt?

    • Se landet! skriver:

      Så här står det i rapporten om den ekonomiska betydelsen,
      Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Genom foderproduktion, inackorderingsverksamhet, hästuppfödning, turism m.m. tillförs jordbruket ca 3,5 miljarder kronor om året från den svenska hästnäringen.

      • Anders Darenius skriver:

        Jordbrukets intäkter från hästhållningens är förvisso en sida av saken. En annan är importen av förnödenheter/utrustning. En tredje är inköp av service från myndigheter, skolor, veterinärer, hovslagare m.fl yrkesgrupper. Allt detta finansieras av hästägare. Om dessa hästägare finner att hästhållningen blir för dyr, trasslig, besvärlig, motarbetad så minskar den och detta får konsekvenser för hela näringskedjan, inklusive jordbruket. Så det gäller nog att vara varsam med pålagor och regler/reformer som lägger sten på börda. Vi får heller inte glömma att hästägaren saknar skydd av konsumenttjänstagen och Produktsäkerhetslagen. Den troskyldige och ärlige hästägaren blir ett lätt offer för alla de som är på jakt efter hans plånbok. Vi kanske bör förstärka hästägarens juridiska skydd och betrakta henne som en tillgång istället för en intäktskälla.

  2. Ping: Hästnäringen – en del av landsbygdsprogrammet och dess möjligheter till stöd | Se landet

  3. Tilde Unger skriver:

    JAG KOM IN HÄR FÖR ATT FÅ VETA VAR DET FINNS MEST HÄSTAR I HELA EUROPA.. Å SÅ KOMMER DET NÅGÅ JÄEEECLLLAAA ” invånare per häst ”. SATTAAAAN DE SKA VARA SVÅRT ATT SKRIVA EN RÄTT RUBRIK!!!!!!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s