Vad är landsbygd?

De flesta vet nog vad som avses med landsbygd. Men vad är det egentligen? Finns det en definition?

I Sverige liksom internationellt finns flera definitioner av landsbygd. Det finns dock två särdrag som förenar Sveriges landsbygder. Det ena är landsbygdernas fysiska miljö såsom natur- och kulturlandskapet, naturresurserna och bebyggelsemiljön. Det andra särdraget är tillgänglighet eller gleshet som påverkar många av de aktiviteter vi människor utför.

Samtidigt som dessa särdrag förenar så ryms en stor variation av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden inom begreppet landsbygder. Det är därför vettigt att tala om landsbygder i plural.

Vi kan också tala om tätortsnära landsbygd, inflyttningsbygd, utflyttningsbygd, glesbygd eller säsongsbygd. För den som vill fördjupa sig så skrev Glesbygdsverket en rapport; ”Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder”, på den tiden det fanns ett Glesbygdsverk.

SCB skiljer på tätort och icke tätort där en tätort är en hussamling med minst 200 invånare. Då bor 16% av svenskarna på landsbygden.

Tillväxtverket använder en definition där landsbygden är där man har mellan 5 och 45 min till en tätort om minst 3000 personer. Då blir det 24% som bor på landsbygden.

OECD definierar landsbygden utifrån en befolkningstäthet som är lägre än 150 personer/kvadratkilometer. Då blir hela 70% av Sveriges befolkning landsbygdsboende. Enligt Eurostat, EUs statistikbyrå, bor 22% på landsbygd i SVerige år 2011. Enligt samma statistik ökar landsbygdsbefolkningen i Sverige med 1,2% under 2010

Så finns det indelningar utifrån pendlingsavstånd till en arbetsmarknad, arbetsmarknadsregioner.  SKL klassar kommunstatistik utifrån kommunens karaktär och storlek.

I våra analyser använder vi flera begrepp. Den tätortsnära landsbygden är den som är inom en 6-mils-radie från en storstad eller inom en 3-mils-radie från en mellanstor tätort (>70 000 invånare) eller inom en 2-milsradie från en tätort om 10 000-70 000 invånare. Tätorter i glesbygd har mellan 1000 och 10 000 invånare medan glesbygd är resten. Summa summarum.

Hittills har ingen hittat en optimal numerisk definition utan syftet med studien, åtgärden eller frågan avgör vilken indelning eller definition som är lämplig. Och, man förstår då att man kan få fram till vitt skilda resultat beroende på hur man delar in.

Kan man arbeta med något som inte går att entydigt definiera? Ja, den fysiska miljön och glesheten är faktiskt bra markörer. Det funkar.

Annonser

Om Se landet!

Håkan Henrikson heter jag som är ansvarig utgivare för denna blogg. Jag är divisionsdirektör på Jordbruksverkets division för främjande och förvaltning.
Det här inlägget postades i Vad är landsbygd? och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vad är landsbygd?

  1. Lennart Ruder skriver:

    Ordet ”landsbygd” och ordet ”utveckling” ger väldigt många olika associationer vilket ibland försvårar i dialoger om landsbygdsutveckling. Vad är det vi egentligen utvecklar? Går det att utveckla en bygd? Vad menar vi då? Jag tror det vore bra att använda sig av mer specifika ord och tycker att spåret med de två särdragen är ett steg i rätt riktning.

    • Christel Gustafsson skriver:

      Jag gillar också definition i form av de två särdragen. Man kan också välja att prata landsbygd i plural, landsbygder, för att visa att det inte är ett skarpt definierat ord. Utveckling måste alltid fyllas med innehåll. Vad är samhällsutveckling? Vad är hållbar utveckling? Och, vilken utveckling vill vi ha? Det finns ju inget självändamål med utveckling och det är ju inte positivt med utveckling om den är åt fel håll!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s