250 möjligheter till entreprenörskap

Den 12 och 13 september 2017 är det återigen dags för konferensen 250 möjligheter. Det är en konferens där man vänder och vrider på begreppen utmaningar och möjligheter. Men det största fokuset ligger på just möjligheter och ambitionen är att tillföra kunskap och inspiration till det lokala utvecklingsarbetet. Detta ställer ofta stora krav på samverkan och att många krafter strävar åt samma håll. Just samverkan återspeglas även i konferensen eftersom den är ett gemensamt arrangemang mellan Jordbruksverket, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Vertikals, Sparbanksstiftelsen Alfa, LRF, Fastighetsägarna, Länsstyrelsen i Jönköping, Region Jönköpings län och Destination Jönköping.

Precis som förra året ”tjuvstartar” konferensen med ett antal miniseminarier där deltagarna har stort utrymme för frågor och diskussion. Därefter startar huvudprogrammet för konferensen. Årets upplaga fokuserar på möjligheter främst utifrån ett företagar- och entreprenörskapsperspektiv med bland annat Yngve Bergqvist, grundare av Icehotel och Bert Karlsson, entreprenören som främst verkar i landsbygdskommuner. Vi kommer även få höra Po Tidholm som var en av de starkaste rösterna i landsbygdsdebatten under 2016, Moa Björnsson som är utvecklingschef i den norska ökommunen Træna samt många fler.

För Jordbruksverkets, som är en av medarrangörerna, är frågor kring landsbygdernas olika förutsättningar och möjligheter viktiga att lyfta till ytan. Befolkningen minskar i många landsbygdskommuner och det sker en särskilt stor utflyttning av de yngre och mer högutbildade. Samtidigt drar städerna ifrån i takt med att industrierna i allt större utsträckning efterfrågar högutbildad personal. Detta skapar utmaningar för landsbygderna kopplat till demografi som i sin tur skapar utmaningar för entreprenörskap och företagande. Men möjligheterna är ändå stora, det visar inte minst årets konferensprogram vilket kanske främst visar upp att landsbygderna har ett brett spektrum av möjligheter. Under konferensen hoppas vi kunna få några svar kring hur entreprenörskapet bäst främjas på platser som är glesare och lokaliserade längre bort från de allra största arbetsmarknadsregionerna. Vad behöver man tänka på som entreprenör och vad behöver man tänka på som exempelvis kommun?

Målet med en landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Och det är nog just bredden av möjligheter som skapar utveckling. Detta poängteras också tydligt i det slutbetänkande som presenterades av den parlamentariska landsbygdskommitteen i januari i år. Det krävs många åtgärder för att vi ska kunna jämna ut de ökande skillnaderna som vi idag ser mellan stad och landsbygd. Därför är alla initiativ som lyfter dessa möjligheter bra, och framförallt hur vi kan ta tillvara på dem på bästa sätt.

Sista dagen för anmälan är 31 augusti och information om detta och konferensens innehåll hittar ni på:

http://250mojligheter.se/

För mer information kontakta

Lina Bjerke

lina.bjerke@jordbruksverket.se

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Innovationer i samverkan- svårare på landsbygder än i städer?

Sedan tidigare forskning vet vi att innovation och FoU-insatser är dyrt och kräver ofta stora insatser från företagen. Samtidigt ser vi att marknaderna för många sektorer har blivit större med en ökande globalisering. Konkurrensen har helt enkelt ökat och det gäller även för jordbruket. Stora marknader innebär också att det enskilda företagets andelar av alla FoU-investeringar som görs oftast är små. I och med detta kan exempelvis samverkan med andra aktörer ha en stor betydelse. Det handlar om att ta del av andras kompetens och dela med sig av sin egen.

Det finns forskning som visar på den positiva betydelsen av samverkan för innovationer. Oftast är dessa möjligheter kopplade till täta miljöer och hur dessa förstärker effekten av kunskapsöverföring.* Möjligtvis med anledning av detta så är forskningen kring innovationsmiljöer för jordbrukssektorn nästintill obefintlig. Vi vet mycket lite om hur jordbrukarna genomför sina innovationer och i vilken utsträckning de är i behov av ”hjälp” i form av samverkan med andra.

Som skrevs i en tidigare bloggpost här på Se Landet så har Jordbruksverket genomfört en större enkätundersökning med frågor kring företags innovationsaktiviteter och innovationsprocesser. I tabellen nedan visas hur stor andel av de innovativa företag som samarbetar kring deras innovationsarbete. Av de jordbruksföretag som anser sig vara innovativa så anger 23 procent att de samarbetar kring innovationsaktiviteterna. Detta är en andel som liknar den för andra företag (25 %).

Andel

av innovativa företag

(andel av dem inom

respektive grupp nedan)

Samarbete alla innovativa företag 0,242
Samarbetande innovativa jordbruk 0,230
Samarbetande andra innovativa företag 0,252

I tabellen nedan visas istället hur detta samarbete ser ut i en jämförelse mellan stad- och landsbygdsföretag** och var deras samarbetspartners i innovationsarbetet är lokaliserade. Lokalt innebär samma kommun som respondenten, regionalt innebär samarbete i en annan kommun men i samma län, nationellt samarbete innebär i något annat län i Sverige och internationellt innebär samarbete utanför Sveriges gränser.

Av de innovativa företagen i stadskommuner är det lite mer än 13 procent som samarbetar med lokala aktörer. Denna typ av lokal innovationssamarbete sker i 10 procent av företagen i landsbygdskommunerna. Vad som är intressant är att detta samarbete är det enda som skiljer sig åt mellan de två företagstyperna. Det regionala, nationella och internationella innovationssamarbetet är som andel mätt ungefär lika stora för stads- respektive landsbygdsföretag. 

Andel innovativt lokalt samarbete Andel innovativt regionalt samarbete Andel innovativt nationellt samarbete Andel innovativt internationellt samarbete
Innovativa företag i stadskommuner 0,132 0,095 0,112 0,069
Innovativa landsbygdsföretag 0,098 0,095 0,119 0,061

Innovationssamarbetet kan ske inom samma bransch och det är intressant att se om detta är något som är särskilt stor eller litet för jordbruksföretag och om det skiljer sig från andra företag, utanför jordbrukssektorn. I tabellen nedan visas att andelen innovativa företag som samarbetar inom sin egen bransch är nära 63 procent bland jordbruksföretag och omkring 55 procent bland andra företag (signifikant skilda från varandra). Detta kan indikera möjliga samarbetspartners i och utanför branschen men det kan även spegla en särskild typ av samarbetskultur. 

Andel

samarbete

inom bransch

Andel

samarbete

inom koncern

Samarbetande innovativa jordbruksföretag 0,628 0,191
Samarbetande innovativa andra företag 0,546 0,192

Varför är det viktigt att samla kunskap kring detta? Det viktigaste skälet är nog att kunskapen kring just landsbygdernas (och särskilt jordbruksföretag) är mycket liten. Mer kunskap skulle underlätta stöttning för det företag som är innovativa men behöver stöd i sin innovationsprocess för att de är lokaliserade i glesare miljöer. Denna typ av stöd finns exempelvis som inkubatorer (exempelvis Krinova i Kristianstad) men det kan även handla om stöd inom våra EU-fonder så som exempelvis stöttning för innovation inom landsbygdsprogrammet, EIP.

 

* Asheim B, Isaksen A (2002) Regional innovation systems: the integration of local ‘sticky’ and global ‘ubiquitous’ knowledge. Journal of Technology Transfer V27(1):77–86
Moodysson J, Coenen L, Asheim BT (2008) Explaining spatial patterns of innovation: analytical and synthetic modes of knowledge creation in the Medicon Valley life-science cluster. Environment and Planning A 40(5):1040–1056
Simmie J (2003) Innovation and urban regions as national and international nodes for the transfer and sharing of knowledge. Regional Studies 37(6):607–620
Trippl M (2011) Regional innovation systems and knowledge-sourcing activities in traditional industries–evidence from the Vienna food sector. Environment and Planning A 43(7):1599
Bjerke & Johansson, (2015) Patterns of innovation and collaboration in small and large firms, Annals of Regional Science (2015) 55:221–247
** Denna stad- och landsbygdsindelning är densamma som används i den parlamentariska landsbygdskommitténs arbete och är framtagen av Tillväxtanalys.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jordbrukets och landsbygdernas innovationer

Under senhösten 2016 genomförde Jordbruksverket en enkätundersökning (liknande metodik som CIS, Community Innovation Survey) bland 2 000 företag i Sverige med syftet att kartlägga innovationsaktiviteten och innovationsverksamheten på Sveriges landsbygder. Ett särskilt fokus lades på företag inom jordbrukssektorn. Att en sådan datainsamling har gjorts är viktigt ur olika perspektiv och nedan följer två påståenden som, med vidare analyser vi nu på allvar ska försöka reda ut huruvida de är sanna eller ej.

Landsbygderna, och särskilt jordbruket har ”sämre” innovationskraft.

Detta är ett påstående som ofta hörs från myndigheter likväl som media. Det finns dock mycket lite forskning kring detta vilket främst beror på att det råder brist på statistik med möjligheter att dra några generella slutsatser.

Landsbygderna, och särskilt jordbruket behöver särskilt stöd för att främja innovationer.

Utifrån att vi från tidigare forskning vet att glesare miljöer har svårare att skapa effektiva innovationssystem, så finns det skäl att tro att det finns hinder för innovation som ligger bortom det enskilda företagets kontroll. Däremot vet vi mycket lite om hur denna typ av innovationssystem i glesa miljöer bäst främjas. Hur uppstår och sprids innovationer i dessa miljöer och i dessa företag?

Analyserna är precis i sin linda men jag tänker ändå delge delar av de deskriptiva resultaten nu under våren 2017. Vi kan börja med att se hur stor andel av respondenterna i vår enkät som anser sig har varit innovativa under perioden 2012-2015. Det är viktigt att komma ihåg att det kräver analyser för att urskilja några signifikanta mönster. Detta för att det skiljer sig markant mellan antal respondenter per kommun. Men figuren kan ge en indikation på hur innovativa kommunerna är. De helt vita fälten är med största sannolikhet kommuner som inte har hamnat i urvalet. Vi ser att det är många kommuner i exempelvis norra Sverige som tycks ha en relativt stor innovationsaktivitet. Detsamma gäller för kommunerna norr om Vänern och sydöst om Vättern, där många kategoriseras som landsbygd.

andel-innovativa-respondenter

I tabellen nedan ser vi att, om vi delar respondenterna mellan jordbruksföretag och andra företag så anser sig 42 procent av jordbruksrespondenterna vara innovativa, vilket är något lägre än de med annan inriktning (dessa medelvärden är signifikant skilda från varandra). På samma sätt ser vi att företag i stadskommuner har en något högre andel respondenter som menar att det är innovativa (även dessa medelvärden är signifikant skilda från varandra).

  Andel
Andel av jordbruksföretag som är innovativa 0,42
Andel av andra företag som är innovativa 0,50
Andel av företag i stadskommuner som är innovativa 0,51
Andel av landsbygdsföretag som är innovativa 0,41

Utifrån dessa beskrivande data så ser vi alltså att företag utanför jordbrukssektorn tycks anse sig vara något mer innovativa. Men det går inte bortse från att mer än 40 procent av jordbruksföretagen karaktäriseras om innovativa. Det är ungefär samma skillnader om data bryts mellan företag som är lokaliserade i någon av landsbygdskommunerna är någon stadskommun. Landsbygderna är något mindre innovativa men det är ändå mer än 40 procent som har svarat att de har introducerat något nytt de senaste åren. Det ger ändå en initial antydan mot att det finns kraft för förnyelse även på Sveriges landsbygder.

 

Är ni intresserade av att höra mer om datainsamling och resultat, hör av er till lina.bjerke@jordbruksverket.se

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Betydelsen av Sveriges ”skräpytor”

Det utrymmet som landsbygdsfrågor har fått de senaste dagarna i den svenska debatten har starkt färgats av Professor Kjell A Nordström uttalande under framträdandet vid Nordic Business Forum Sweden om att mycket av den svenska landsbygden är utdömd för en snabb urbanisering. De är, vad Professors Nordström kallar dem för; ”skräpytor”.

Samtidigt som vi vet att samhället är helt beroende av landsbygdens leveranser till exempel av mat och energi så är det viktigt att vi inte duckar för det faktum att vi har en snabb urbanisering med stora flyttströmmar från Sveriges landsbygder till tätare miljöer. Och särskilt den delen av befolkningen som är ung och utbildad. Detta skapar stora utmaningar för många platser i Sverige, såsom en haltande demografi och svårigheter för företag att hitta kompetent personal.

Det är svårt att utifrån professor Nordströms uttalande veta hur pass stor insikten är kring Sveriges landsbygder men det finns ett par faktorer som är värda att belysa i sammanhanget och som ger en något mer nyanserad bild till ”skräpytor-debatten”.

Det första är att vi inte kan prata om stad och landsbygd. Det handlar om städer och landsbygder där det finns stora skillnader inom dessa två grupper. Vissa städer har större utmaningar än andra och det gäller även för gruppen landsbygdskommuner. Vi vet också att vissa landsbygder har mycket likartade tillväxtmönster som vissa av våra städer.

Det andra är betydelse av landsbygden som plats för stora delar av vår industri. Det finns en stark internationell efterfrågan på produkter från svensk basindustri och de är fortfarande kopplade till resurser från lokalt placerade naturresurser som gruvor och vattenkraft. Detta gör att många landsbygdskommuner, och främst norrlandskommuner, ger ett stort bidrag av varor och tjänster. En något förenklad bild av detta ges i kartan nedan som visar Bruttoregionalprodukten (BRP) per nattbefolkning (sysselsatta i kommunen dvs de kan ha boendeort någon annanstans). Mörkare fält är ett högre värde per sysselsatt och vi ser att det inte alls är en stark koncentration till enbart Stockholm, Göteborg, Malmö utan stora resurser har sitt ursprung i andra kommuner.

brp-per-dagbefolkning-2011

Vi fortsätter med en jämförelse av lönesummor per invånare i en kommun och detta visar betydelsen av städer och deras skalfördelar. Med några få undantag så har stora delar av norra Sverige relativt låga lönesummor per invånare medan storstadsregionerna har höga. I storstadsregionerna finns ett stort utbud av tjänster, restauranger och varor men även ett stort och varierat utbud av jobb. Detta innebär att det finns en positiv samvariation mellan befolkning, sysselsättning, tillväxt av tjänsteföretag, andel högutbildad arbetskraft och därmed även lönesummornas storlek. Det är även därför många företag ser städer som den mest attraktiva platsen för huvudkontor och utvecklingsverksamhet. Bilden är dock inte entydig för det finns en rad norrlandskommuner som även har haft en stark lönetillväxt under det senaste decenniet.

lon-per-nattbefolkning-2011

Om man sammanfogar dessa båda bilder med varandra och jämför BRP per sysselsysselsatt person med lönesummor per invånare så ser man att de båda inte alltid sammanfaller geografiskt och att de inte heller behöver drivas av urbaniseringen. Hur ska man då tolka detta?

  1. Om kvoten mellan dessa två är 1 så genererar kommunen lika mycket produktion som dess befolkning får i form av lön. ”Man ger lika mycket som man tar”.
  2. Ju högre kvoten är (ju mörkare färgning i kartan), desto större är skillnaden mellan vad kommunen producerar och lönen som dess befolkning får ”Man ger mer än man får”.

kvot-brp-per-cap-och-lon-per-cap

Utan att ha de exakta svaren på varför så kan man ändå konstatera att delar av landsbygden tillför mycket av den totala svenska produktionen men att lönesumman per invånare inte återspeglar detta. Det är ett perspektiv som det finns anledning att lyfta när vi diskuterar om det är viktigt att hela Sverige ska leva. Och vilken dynamik och beroende det finns mellan Sveriges städer och Sveriges landsbygder.

Det tredje faktorn att belysa är företagens innovationskraft. Återigen, det är väl belagt i den nationalekonomiska litteraturen att mycket av den tillväxt som sker i städer kommer från innovation och förnyelse utifrån de goda effekter som täthet ger. Därmed är det inte sagt att landsbygderna är skräpyta. Studier visar att det visst sker innovation på landsbygderna men att de behöver kämpa med en rad strukturproblem såsom bristande infrastruktur. På Jordbruksverket har vi nyligen genomfört en undersökning bland 2 000 företag i städer och på landsbygder där det i termer av andel respondenter tycks vara stor förnyelsekraft även utanför städerna. Kartan nedan visar dessa andelar (där de helt vitfärgade kommunerna inte har fångats upp i det slumpmässiga urvalet).

andel-innovativa-respondenter

Så var står vi i detta nu? Ja det finns goda anledningar att lyssna på uttalanden liknande de som Kjell A Nordström nu har gjort om Sveriges landsbygder. Det kan möjligtvis ge delar av Sverige ett uppvaknande för att se vilken utmanande situation vissa kommuner faktiskt lever och verkar i idag. Däremot är det viktigt att det erbjuds en nyanserad bild som inte drar alla platser över en kam och som faktiskt visar betydelsen av HELA Sverige.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Dagen efter……

Idag är det fredag, dagen efter konferensen 250 möjligheter, 2016 års upplaga. Det är en trött men glad projektgrupp som ser tillbaka på två dagar där vi har skapat en mötesplats för att diskutera mindre platsers utveckling. Det är mycket tid och kraft som har lagts ner på att skapa denna mötesplats och det tycks vara så att den är väldigt viktig. Det är få forum i Sverige idag som ger tillåtelse att diskutera hur dessa minder platser kan se sina utmaningar som möjligheter och där man kan inspireras av varandra.

I år var programmet under två dagar. Onsdagen började i ett högt tempo med Alexander Bard som pratade om framtidens platser ur ett historiskt perspektiv. Man kan anta att några i publiken ansåg det vara något provokativt men hans budskap gav fog för eftertanke. Det är lätt för platser, stora som små, att planera för framtiden utifrån historiska preferenser vilket gör att vi ofta anser att förändringar är någonting negativt. Istället är det något positivt men det gäller att hänga med tåget när det går!

Alexander följdes av Andreas Carlsson, Tingsrydssonen som flyttade till LA, producerad för världsstjärnor, satt i Idoljuryn men som nu brinner för de mindre platsernas möjligheter. I Tingsryd har han skapat en populär musikskola, Academy of Music and Business, och det är planerat för fortsatt expansion i Vara kommun. Den lilla platsen är bra ur många perspektiv och det är viktigt att inte låsa in sig i invanda föreställningar utan ha modet att tro på möjligheterna.

Onsdagen avslutades med en fantastisk historia berättat av Birgitta Notlöf från Livstycket, ett kunskaps- och designcenter i Tensta där kvinnor från hela världen deltar. Där blandar de den kreativa verksamheten med teoretisk utbildning för dessa kvinnor. Birgitta startade detta utifrån en vision om att stärka kvinnor som kommer hit till Sverige och i detta arbete har Birgitta satsat mycket tid, mod och viljestyrka.

Däremellan hanns det även med tre talare i Pecha Kucha-format och man kan sammanfattningsvis säga att alla föreläsare under onsdagen gav en tydlig bild över vad konferensen 250 möjligheter egentligen handlar om. Alla platser har möjligheter som finns där för att utnyttjas men det krävs mod och viljestyrka på många nivåer för att det ska kunna fullföljas. Det måste finnas många som säger ja till idéerna.

Torsdagen var också laddad med föreläsningar men med ett mer praktiskt perspektiv. Det började med ett besök av Johan Persson, ordförande för den parlamentariska landsbygdskommitén som pratade om det delbetänkande som publicerades i våras och det arbetet som nu pågår för att skapa en gemensam färdplan för en samlad landsbygdspolitik. Därefter var det dags för Sofia Lindblad från LRF som gav oss en bild över man kan se på sakers tillgänglighet ur ett landsbygdsperspektiv. Ett nytt poängsystem presenterades där man ska kunna jämföra olika platser utifrån närheten till en rad olika parametrar. Hon följdes sedan av Tomas Kruth, expert på stadsutvecklingsfrågor på Fastighetsägarna. Han pratade om det, så för de flesta platser, så viktiga kvällsekonomier. Det finns möjligheter och verktyg även för de mindre platserna att skapa attraktivitet även efter ”kontorstid”.

Vi hann även med en fantastik middag mitt i äppellundarna uppe på Vista Kulle, mycket nätverkande och utdelning av årets hederspris med syftet att hylla personer, platser eller organisationer som jobbar för att främja sin plats utveckling. Årets pris gick till Kiladalens Utvecklings AB och de exemplifierar vad mycket av arbetet handlar om. Små platser står inför en rad utmaningar och det finns inget att vänta på. De har skapat ett bolag som återinvesterar i bygden och som inte är beroende av bidrag. Detta anser de vara ett hållbart arbetssätt vilket ger dem ett stort handlingsutrymme men framförallt en stor handlingskraft. Grattis Kiladalen!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vilt-frågor i Almedalen 2016

Under årets Almedalsvecka i Visby, diskuterades viltets värde vid ett seminarium under rubriken ”Hur ska alla kunna uppleva viltets värden”. Arrangör var Naturvårdsverket. Jordbruksverket bjöds in för att delta och representerades av Camilla Bender Larson, Landsbygdsutvecklingsenheten.

Naturvårdsverket tog 2015 fram en strategi för svensk viltförvaltning. Strategin syftar bland annat till att främja brukandet av vilt som resurs samt att se utvecklingspotential och möjligheter på viltområdet. Jordbruksverket har haft möjlighet att yttra sig kring strategin. Seminariet i Almedalen tog avstamp i denna strategi och man diskuterade bl a vilka utvecklingsområden som finns inom jakt, frilufts¬liv, mat, skogsbruk, hantverk och turism?

En av frågorna som diskuterades var ”Går det att värdera vad viltmaten betyder för Sverige?”                                                                                                        Viltmat är en svensk profilprodukt med betydelse för kommunikationen av Sverigebilden. Utländska besökare lägger ca 38 miljarder* kronor per år på mat och dryck i Sverige och ca 8,2 miljoner* personer reser till Sverige årligen enbart för matens skull. Sverige har verkligen börjat ta position som en ny matdestination. Här spelar viltmaten en viktig roll, inte minst i kombination med naturupplevelser. Trenden säger att intresset ökar.

En av landets mest välrenommerade kockar, Håkan Thörnström i Göteborg, säger följande: ”God tillgång på viltkött i ett land visar att man jobbar med miljö och naturvård, vilket många andra länder i Europa inte kan visa prov på.” Han menar att det ger Sverige en hälsosam goodwill-effekt och så är det säkert. Håkan, liksom Johan Jureskog, en av Sveriges främsta kött-kockar från Stockholm, bekräftar att efterfrågan finns. Vilt är hett just nu. Viltprodukter är dessutom klimatsmarta och ekologiska och vi ser en ökad hälsotrend, även utanför Sveriges gränser. Men, hur lätt är det för konsumenter och utländska intressenter att hitta svenska viltprodukter? Livsmedelsverket har förfrågan på viltprodukter från Hong Kong och Taiwan men man hittar inte viltanläggningar som säger sig vilja exportera eller ha volymer att sälja.

Mufflon är en vild fårart som antingen hålls i hägn eller lever fritt på västkusten och i Sörmland.

Mufflon är en vild fårart som antingen hålls i hägn eller lever fritt på västkusten och i Sörmland.

 

 

 

 

 

 

Naturvårdsverkets viltstrategi säger: ”Viltförvaltningen ska vara adaptiv. Den ska vara lärande, utvecklas och anpassas till förändringar som sker i naturen och i samhället.” Vi ser nu nya trender som talar för en önskan om mer vilt på tallriken och som kräver anpassning. Men, vi har ett jobb att göra på hemmaplan först. Idag exporterar vi betydligt mindre volym viltprodukter än vad som importeras. En ökad export av vilt har inte stor betydelse volymmässigt i jämförelse med andra exportvaror men det representerar ett betydelsefullt svenskt profilvärde.

Ökad efterfrågan skapar möjligheter men vi kan omöjligt gå ut och marknadsföra Sverige som ett land med god tillgång på vilt innan vi har säkrat upp tillgängliga volymer. Det krävs insatser som skapar incitament för att öka tillgängligheten, exempelvis av förädlade produkter.

Vilket område vill Jordbruksverket satsa på att utveckla och hur?
Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet för bl a landsbygdsutveckling. Vi ska se till att det skapas arbetstillfällen och tillväxt på den svenska landsbygden, exempelvis genom regeringsuppdrag kring mat. Vi arbetar just nu med ett viltmats-uppdrag inom Landsbygdsprogrammet där vi ska utlysa totalt 6 mkr för olika projekt och ett annat som benämns ”Måltidsexport” där satsningar inom turismnäringen som främjar vilt kan komma till stånd.

Vi ser gärna att det skapas samarbetsformer för att uppnå uppsatta mål och visioner kring dessa områden. Den Nationella Handlingsplanen för 2017 håller just nu på att uppdateras. Här finns goda möjligheter att utse referensgrupper för de olika uppdragen, som inkluderar myndigheter och organisationer med intresse av vilt. Då kan vi med gemensamma krafter arbeta för att tillgängliggöra viltmaten med bibehållen balans mellan brukande och bevarande. Från SKOTT till GOTT på borden.

Här kan du se en film från seminariet https://www.youtube.com/watch?v=lpFpjBtCbsQ

Camilla Bender Larsson

Camilla Bender Larsson

Camilla Bender Larson, Jordbruksverket
*Uppgift från VisitSweden

 

Publicerat i Gästbloggare, Mat | Lämna en kommentar

Bredbandstödet stimulerar till landsbygdsutveckling på olika sätt

Utbyggnaden av bredband på landsbygden lyfts ofta som en förutsättning för att vi ska kunna ha levande landsbygder. Bredband med hög hastighet minskar avståndet mellan stad och landsbygd och är en viktig pusselbit för att få hela Sverige att leva. Regeringens satsning på 3,25 miljarder kronor på bredbandsstöd ger utbyggnaden på landsbygden en stor skjuts framåt. Just nu grävs det för bredband i många delar av Sverige. De 3,25 miljarder som riktas till landsbygden är tänkta att kunna bidra till att uppfylla regeringens mål om att 90 procent av alla svenskar ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020.

Hittills har drygt 1 000 ansökningar om bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet kommit in. Mycket pekar på att stöden inte kommer att räcka till alla som har sökt men landsbygdsprogrammet kan komma att bidra till en spin-off effekt, då det ökar intresset hos marknadens aktörer att satsa på glesa områden. Bredbandsstödets utformning stimulerar nämligen permanentboende utanför tätort att organisera sig. Boende bildar bredbandföreningar och gör ett stort arbete i samband med att de söker stödet. De områden de söker för, som kanske var ointressanta för en marknadsaktör för några år sedan, kan nu ha blivit intressanta och trots ett avslag kan de boende ändå komma att få möjlighet till bredband. Ju högre anslutningsgrad och ju smidigare markavtal desto bättre förutsättningar att locka intresserade aktörer.

Att bredbandsutbyggnaden på landsbygden nu fortskrider i snabbare takt har vi i båda fallen de lokala eldsjälarna att tacka. Projekt med stor lokal närvaro har större förutsättningar att upphandla överkapacitet hos gräventreprenörer eller utnyttja konkurrensen hos lokala entreprenörer, än vad större aktörer har. Boende i städer har mycket att lära av hur landsbygdsboendes engagemang bidrar till konkreta resultat. Där bredbandsnöden är som störst verkar kreativiteten och förmågan att organisera sig vara som starkast.

Håkan Hylén och Johanna Larsson

Håkan Hylén och Johanna Larsson Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar