Dagen efter……

Idag är det fredag, dagen efter konferensen 250 möjligheter, 2016 års upplaga. Det är en trött men glad projektgrupp som ser tillbaka på två dagar där vi har skapat en mötesplats för att diskutera mindre platsers utveckling. Det är mycket tid och kraft som har lagts ner på att skapa denna mötesplats och det tycks vara så att den är väldigt viktig. Det är få forum i Sverige idag som ger tillåtelse att diskutera hur dessa minder platser kan se sina utmaningar som möjligheter och där man kan inspireras av varandra.

I år var programmet under två dagar. Onsdagen började i ett högt tempo med Alexander Bard som pratade om framtidens platser ur ett historiskt perspektiv. Man kan anta att några i publiken ansåg det vara något provokativt men hans budskap gav fog för eftertanke. Det är lätt för platser, stora som små, att planera för framtiden utifrån historiska preferenser vilket gör att vi ofta anser att förändringar är någonting negativt. Istället är det något positivt men det gäller att hänga med tåget när det går!

Alexander följdes av Andreas Carlsson, Tingsrydssonen som flyttade till LA, producerad för världsstjärnor, satt i Idoljuryn men som nu brinner för de mindre platsernas möjligheter. I Tingsryd har han skapat en populär musikskola, Academy of Music and Business, och det är planerat för fortsatt expansion i Vara kommun. Den lilla platsen är bra ur många perspektiv och det är viktigt att inte låsa in sig i invanda föreställningar utan ha modet att tro på möjligheterna.

Onsdagen avslutades med en fantastisk historia berättat av Birgitta Notlöf från Livstycket, ett kunskaps- och designcenter i Tensta där kvinnor från hela världen deltar. Där blandar de den kreativa verksamheten med teoretisk utbildning för dessa kvinnor. Birgitta startade detta utifrån en vision om att stärka kvinnor som kommer hit till Sverige och i detta arbete har Birgitta satsat mycket tid, mod och viljestyrka.

Däremellan hanns det även med tre talare i Pecha Kucha-format och man kan sammanfattningsvis säga att alla föreläsare under onsdagen gav en tydlig bild över vad konferensen 250 möjligheter egentligen handlar om. Alla platser har möjligheter som finns där för att utnyttjas men det krävs mod och viljestyrka på många nivåer för att det ska kunna fullföljas. Det måste finnas många som säger ja till idéerna.

Torsdagen var också laddad med föreläsningar men med ett mer praktiskt perspektiv. Det började med ett besök av Johan Persson, ordförande för den parlamentariska landsbygdskommitén som pratade om det delbetänkande som publicerades i våras och det arbetet som nu pågår för att skapa en gemensam färdplan för en samlad landsbygdspolitik. Därefter var det dags för Sofia Lindblad från LRF som gav oss en bild över man kan se på sakers tillgänglighet ur ett landsbygdsperspektiv. Ett nytt poängsystem presenterades där man ska kunna jämföra olika platser utifrån närheten till en rad olika parametrar. Hon följdes sedan av Tomas Kruth, expert på stadsutvecklingsfrågor på Fastighetsägarna. Han pratade om det, så för de flesta platser, så viktiga kvällsekonomier. Det finns möjligheter och verktyg även för de mindre platserna att skapa attraktivitet även efter ”kontorstid”.

Vi hann även med en fantastik middag mitt i äppellundarna uppe på Vista Kulle, mycket nätverkande och utdelning av årets hederspris med syftet att hylla personer, platser eller organisationer som jobbar för att främja sin plats utveckling. Årets pris gick till Kiladalens Utvecklings AB och de exemplifierar vad mycket av arbetet handlar om. Små platser står inför en rad utmaningar och det finns inget att vänta på. De har skapat ett bolag som återinvesterar i bygden och som inte är beroende av bidrag. Detta anser de vara ett hållbart arbetssätt vilket ger dem ett stort handlingsutrymme men framförallt en stor handlingskraft. Grattis Kiladalen!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vilt-frågor i Almedalen 2016

Under årets Almedalsvecka i Visby, diskuterades viltets värde vid ett seminarium under rubriken ”Hur ska alla kunna uppleva viltets värden”. Arrangör var Naturvårdsverket. Jordbruksverket bjöds in för att delta och representerades av Camilla Bender Larson, Landsbygdsutvecklingsenheten.

Naturvårdsverket tog 2015 fram en strategi för svensk viltförvaltning. Strategin syftar bland annat till att främja brukandet av vilt som resurs samt att se utvecklingspotential och möjligheter på viltområdet. Jordbruksverket har haft möjlighet att yttra sig kring strategin. Seminariet i Almedalen tog avstamp i denna strategi och man diskuterade bl a vilka utvecklingsområden som finns inom jakt, frilufts¬liv, mat, skogsbruk, hantverk och turism?

En av frågorna som diskuterades var ”Går det att värdera vad viltmaten betyder för Sverige?”                                                                                                        Viltmat är en svensk profilprodukt med betydelse för kommunikationen av Sverigebilden. Utländska besökare lägger ca 38 miljarder* kronor per år på mat och dryck i Sverige och ca 8,2 miljoner* personer reser till Sverige årligen enbart för matens skull. Sverige har verkligen börjat ta position som en ny matdestination. Här spelar viltmaten en viktig roll, inte minst i kombination med naturupplevelser. Trenden säger att intresset ökar.

En av landets mest välrenommerade kockar, Håkan Thörnström i Göteborg, säger följande: ”God tillgång på viltkött i ett land visar att man jobbar med miljö och naturvård, vilket många andra länder i Europa inte kan visa prov på.” Han menar att det ger Sverige en hälsosam goodwill-effekt och så är det säkert. Håkan, liksom Johan Jureskog, en av Sveriges främsta kött-kockar från Stockholm, bekräftar att efterfrågan finns. Vilt är hett just nu. Viltprodukter är dessutom klimatsmarta och ekologiska och vi ser en ökad hälsotrend, även utanför Sveriges gränser. Men, hur lätt är det för konsumenter och utländska intressenter att hitta svenska viltprodukter? Livsmedelsverket har förfrågan på viltprodukter från Hong Kong och Taiwan men man hittar inte viltanläggningar som säger sig vilja exportera eller ha volymer att sälja.

Mufflon är en vild fårart som antingen hålls i hägn eller lever fritt på västkusten och i Sörmland.

Mufflon är en vild fårart som antingen hålls i hägn eller lever fritt på västkusten och i Sörmland.

 

 

 

 

 

 

Naturvårdsverkets viltstrategi säger: ”Viltförvaltningen ska vara adaptiv. Den ska vara lärande, utvecklas och anpassas till förändringar som sker i naturen och i samhället.” Vi ser nu nya trender som talar för en önskan om mer vilt på tallriken och som kräver anpassning. Men, vi har ett jobb att göra på hemmaplan först. Idag exporterar vi betydligt mindre volym viltprodukter än vad som importeras. En ökad export av vilt har inte stor betydelse volymmässigt i jämförelse med andra exportvaror men det representerar ett betydelsefullt svenskt profilvärde.

Ökad efterfrågan skapar möjligheter men vi kan omöjligt gå ut och marknadsföra Sverige som ett land med god tillgång på vilt innan vi har säkrat upp tillgängliga volymer. Det krävs insatser som skapar incitament för att öka tillgängligheten, exempelvis av förädlade produkter.

Vilket område vill Jordbruksverket satsa på att utveckla och hur?
Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet för bl a landsbygdsutveckling. Vi ska se till att det skapas arbetstillfällen och tillväxt på den svenska landsbygden, exempelvis genom regeringsuppdrag kring mat. Vi arbetar just nu med ett viltmats-uppdrag inom Landsbygdsprogrammet där vi ska utlysa totalt 6 mkr för olika projekt och ett annat som benämns ”Måltidsexport” där satsningar inom turismnäringen som främjar vilt kan komma till stånd.

Vi ser gärna att det skapas samarbetsformer för att uppnå uppsatta mål och visioner kring dessa områden. Den Nationella Handlingsplanen för 2017 håller just nu på att uppdateras. Här finns goda möjligheter att utse referensgrupper för de olika uppdragen, som inkluderar myndigheter och organisationer med intresse av vilt. Då kan vi med gemensamma krafter arbeta för att tillgängliggöra viltmaten med bibehållen balans mellan brukande och bevarande. Från SKOTT till GOTT på borden.

Här kan du se en film från seminariet https://www.youtube.com/watch?v=lpFpjBtCbsQ

Camilla Bender Larsson

Camilla Bender Larsson

Camilla Bender Larson, Jordbruksverket
*Uppgift från VisitSweden

 

Publicerat i Gästbloggare, Mat | Lämna en kommentar

Bredbandstödet stimulerar till landsbygdsutveckling på olika sätt

Utbyggnaden av bredband på landsbygden lyfts ofta som en förutsättning för att vi ska kunna ha levande landsbygder. Bredband med hög hastighet minskar avståndet mellan stad och landsbygd och är en viktig pusselbit för att få hela Sverige att leva. Regeringens satsning på 3,25 miljarder kronor på bredbandsstöd ger utbyggnaden på landsbygden en stor skjuts framåt. Just nu grävs det för bredband i många delar av Sverige. De 3,25 miljarder som riktas till landsbygden är tänkta att kunna bidra till att uppfylla regeringens mål om att 90 procent av alla svenskar ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020.

Hittills har drygt 1 000 ansökningar om bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet kommit in. Mycket pekar på att stöden inte kommer att räcka till alla som har sökt men landsbygdsprogrammet kan komma att bidra till en spin-off effekt, då det ökar intresset hos marknadens aktörer att satsa på glesa områden. Bredbandsstödets utformning stimulerar nämligen permanentboende utanför tätort att organisera sig. Boende bildar bredbandföreningar och gör ett stort arbete i samband med att de söker stödet. De områden de söker för, som kanske var ointressanta för en marknadsaktör för några år sedan, kan nu ha blivit intressanta och trots ett avslag kan de boende ändå komma att få möjlighet till bredband. Ju högre anslutningsgrad och ju smidigare markavtal desto bättre förutsättningar att locka intresserade aktörer.

Att bredbandsutbyggnaden på landsbygden nu fortskrider i snabbare takt har vi i båda fallen de lokala eldsjälarna att tacka. Projekt med stor lokal närvaro har större förutsättningar att upphandla överkapacitet hos gräventreprenörer eller utnyttja konkurrensen hos lokala entreprenörer, än vad större aktörer har. Boende i städer har mycket att lära av hur landsbygdsboendes engagemang bidrar till konkreta resultat. Där bredbandsnöden är som störst verkar kreativiteten och förmågan att organisera sig vara som starkast.

Håkan Hylén och Johanna Larsson

Håkan Hylén och Johanna Larsson Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kunskapen om fritidsfiske och fisketurism ökar i Sverige!

Detta slås fast i Jordbruksverkets senaste årsrapport om fritidsfiskes och fisketurismens utveckling som delades ut av Jordbruksverkets generaldirektör den 18 mars på Sportfiskemässan i Älvsjö.

Det har hänt mycket sedan 2011 då Jordbruksverket fick uppdraget att främja utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen- ett viktigt steg för att samla myndigheter, intresseorganisationer och näring för att arbeta tillsammans för att främja utvecklingen. Gruppen träffas med jämna mellanrum för att diskutera frågor av gemensamt intresse och mycket av det utvecklingsarbete som sker runt om i landet kan man läsa om i Jordbruksverkets årsrapporter.

Detta är en spännande och positiv utveckling som vi nu går till mötes. Fritidsfisket och fisketurismen betraktas allt mer som näringar att räkna med, även om det fortfarande finns en flera områden där lagstiftning och förvaltning inte har hängt med i utvecklingen. Fisk har gått från att betraktas enbart som mat till att ses som en resurs för rekreation och naturturism som den faktiskt också är. Det faktum att Jordbruksverkets numera har ett främjandeuppdrag på fritidsfiskets och fisketurismens område är ett viktigt steg i rätt riktning. Ett annat exempel är regeringsuppdraget om att förslå nya förvaltningsformer för lax och havsöring som Havs- och vattenmyndigheten fick 2015- ett uppdrag med särskilt krav att förutsättningarna för fritidsfiske och fisketurism särskilt skulle beaktas. Ett sådant uppdrag var inte på agendan för 10 år sedan vilket visar att vi idag är på rätt väg.

Men det är även viktigt att poängtera att trots att mycket pekar i rätt riktning så finns det en rad aktuella frågor där näringen känner oro för den framtida utvecklingen. Bland dessa kan nämnas skatt på bränsle som förbrukas i skepp och båtar, strandskyddslagstiftningens restriktioner avseende byggnation i strandnära läge, rätten att jaga och fiska i de svenska fjällen, behörighetsregler för att i kommersiellt syfte transportera passagerare till sjöss, förändringar avseende jakt- och fiskeutbildningar på gymnasienivå, momsregler etc. Jordbruksverket ser det som sin roll att följa dessa frågor och bevaka fritidsfiskets och fisketurismens intressen i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. En stor och viktig del i Jordbruksverkets främjandearbete handlar om att vara samlande och pådrivande i arbetet med att förbättra kunskapen om fritidsfisket och fisketurismen.

I 2015 års rapport om fritidsfiskets och fisketurismens utveckling fokuseras det just på arbetet mot fritidsfiskestrategins kunskapsmål. Det stora intresset för fritidsfiske gör att det finns ett stort kunskapsbehov om själva utövandet och hur det påverkar vattenmiljöerna och ekosystemen. Vi behöver också kunskap om utövandets och näringens samhällsekonomiska värde och betydelse för människors möjligheter att kunna bo, leva och verka på Sveriges landsbygder.

Med hopp om ett härligt fiskeår 2016!

DANIEL MELIN

Daniel Melin, Fritidsfiskesamordnare

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Energigivande Landsbygdsriksdag på Gotland

Vartannat år arrangerar riksorganisationen Hela Sverige ska leva Landsbygdsriksdagen. Den 27-29 maj var det till Visby som landets aktiva människor inom byarörelsen och övriga landsbygdsintresserade åkte. Tre dagar av inspirerande studiebesök, seminarier och nätverkande gav energi till fortsatt arbete.
Landsbygdsnätverket, som är ett nätverk med föreningar och myndigheter som verkar på nationell nivå med intresse av landsbygdsfrågor, har de senaste åren varit aktiva på landsbygdsriksdagarna på olika sätt. 2016 är inget undantag och i år arrangerade Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper fem olika seminarier.

Li Zakrisson från Tillväxtverket och Maria Ahlsved från näringsdepartementet svarar på frågor om de olika stöden till landsbygden från EU.

Li Zakrisson från Tillväxtverket och Maria Ahlsved från näringsdepartementet svarar på frågor om de olika stöden till landsbygden från EU.

Kansliet deltog också i en frågestund tillsammans med personer från Svenska ESF-rådet, Jordbruksverket, Tillväxtverket och näringsdepartementet. Där fick besökarna ställa frågor om de olika EU-fonderna och dess program som ska stötta landsbygdens utveckling. Från Jordbruksverkets sida var det Peter Melin, som också är ordförande för Landsbygdsnätverkets styrgrupp, som deltog på Landsbygdsriksdagen.

 

Tätt med seminarier
Seminarierna på Landsbygdsriksdagen hade en stor variation och rymde allt från energi, infrastruktur och ekonomi till demokrati, integration och öppna landskap. Från Landsbygdsnätverkets sida handlade det om service till landsbygden, om hur vi ska säkerställa att hela landet har god tillgång till en grundläggande service och vilka möjligheter det finns att arbeta med servicefrågan. 700 miljoner kronor har ju som bekant avsatts till olika serviceåtgärder och som man nu kan söka stöd för.

Det är viktigt att det sker en föryngring i styrelser och valberedningar bland landsbygdens olika föreningar. Givetvis måste det även vara en balans när det kommer till kön och bakgrund. Den frågan var i fokus på arbetsgruppen Unga i landsbygdsutvecklings workshop. Landsbygdsnätverkets övriga seminarier handlade om integrationsfrågor, förbuskningen av våra öppna landskap, och om livet som ung bonde.

Ett avsnitt av Landsbygdsnätverkets podcast Landet spelades in på Landsbygdsriksdagen inför publik. Ida Lindhagen leder samtalen.

Ett avsnitt av Landsbygdsnätverkets podcast Landet spelades in på Landsbygdsriksdagen inför publik. Ida Lindhagen leder samtalen.

Det sistnämnda temat var grunden för en live-inspelning av ett avsnitt av podcasten Landet. Just det avsnittet blev av karaktären ”Spanarna i P1” där ett antal framtidsscenarier målades upp och som sedan diskuterades i panelen och med publiken.

 

 

 

Temaresor och panelsamtal
Från den stora scenen i kongresshallen bjöds det på paneldebatter, samtal och underhållning. Utanför väntade utställare från olika företag, politiska partier och andra föreningar, myndigheter och offentliga institutioner. Det vackra Gotland och dess starka bygd visades även upp genom att under första dagen erbjuda besökarna en mängd olika utflykter på hela 21 olika teman. Tyvärr fanns det inte en enda journalist på plats från något av våra nationella medier vilket belyser den snedvridning som just nu råder i svensk media. Men för oss som var på plats stärktes vår övertygelse om den livskraft som finns på svensk landsbygd och de enorma möjligheter som erbjuds. Arbetstillfällen, företagande, livsmedelsproduktion, avkoppling, uppkoppling, upplevelser, nytänkande och framtidstro – ja listan kan göras hur lång som helst. Nästa Landsbygdsriksdag hålls i Örnsköldsvik 2018. Hoppas vi ses då!

Tommy Nilsson
Kommunikationssamordnare
Landsbygdsnätverkets kansli

Tommy Nilsson som första dagen deltog på en temaresa med fokus på fiske och vattenbruk. Foto: Magnus Nordgren

Tommy Nilsson som första dagen deltog på en temaresa med fokus på fiske och vattenbruk. Foto: Magnus Nordgren

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Stärkt integration på landsbygden genom Leadermetoden

Den 13 april bjöd Landsbygdsnätverket in representanter från myndigheter och ett 70-tal leaderengagerade för att diskutera och utbyta erfarenheter om integration. Träffen handlade om hur man genom lokala initiativ, närhet och kunskap kan medverka till att stärka integrationen på landsbygden. Landsbygdsnätverket arbetar med integration på många sätt men en viktig del är att inspirera arbetsgivare och asylsökande till att använda praktik för bättre integration. Detta är ett viktigt arbete med anledning av att Sveriges landsbygder idag står inför omfattande utmaningar.

Men, under panelsamtalet mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Jordbruksverket, ESF-rådet och länsstyrelserna blev det tydligt att myndigheter och politiker tillsammans måste se över sina arbetssätt och metoder för att etablera asylsökande och nyanlända på landsbygden. Respektive myndighet har åtgärder för hur man ska jobba med integration men det saknas ett gemensamt synsätt för hur myndigheterna ska samverka och tillsammans arbeta genom leadermetoden. Budskapet om bättre samverkan har ju tidigare i år även bekräftas också av den parlamentariska landsbygdskommittén som den 31 mars lämnade över sitt delbetänkande om en sammanhållen politik för långsiktig utveckling i Sveriges landsbygder till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Där pekar de särskilt på att det idag saknas en sammanhållen nationell politik för landsbygden som på ett tydligt sätt tar avstamp i de utmaningar och möjligheter som landsbygderna står inför.

De allra flesta leaderområden har integration som ett av sina mål och kan bevilja projektpengar för olika slags integrationsprojekt. För Sveriges landsbygder kan detta vara en viktig hörnsten i arbetet med integration men även det generella utvecklingsarbetet. Detta eftersom en lyckad integration kan öka inflyttningen och befolkningsunderlaget i kommunerna och skapa mångfald som bidrar till attraktiva boendemiljöer på Sveriges landsbygder. Många av Sveriges landsbygder har idag ett stort kompetensförsörjningsbehov inom många branscher, inom och utanför de gröna näringarna. Ett exempel är bisektorn som idag är kraftigt underbemannade där det har visat sig att många invandrare, speciellt från landsbygdsområden i sina hemländer, har kompetens om biodling och är intresserade av att arbeta med detta i Sverige.

Men för att en sådan integration ska ske och få genomslagskraft krävs mer kommunikation, samarbete och förståelse mellan myndigheter. Det behövs ett övergripande nationellt ansvar för landsbygden. Staten behöver samla sig och ha ett tydligare helhetsperspektiv med en sammanhållen politik för landsbygdernas möjligheter och utmaningar. Men det handlar även en del om oss som individer som redan bor i Sverige. För det talas ofta om att en lyckad integration sker först när en flykting eller nyanländ lär sig svenska språket, får bostad, nya vänner, går med i en förening eller får ett arbete snabbt. Där kan de flesta av oss göra något.

mvaa_LThumb Marie Vaadre

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fiske för landsbygdernas framtid

För en tid sedan publicerade Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten strategin för det svenska yrkesfisket, Svenskt yrkesfiske 2020- hållbart fiske och nyttig mat. Denna strategi ska vara ett vägledande dokument för arbetet för att främja fiskenäringen. Den omfattar många perspektiv men jag skulle vilja ta tillfället att ge ytterligare ett; fiskets möjlighet att vara en del av de svenska landsbygdernas utveckling. Det nämns kort i strategin i termer av möjligheten att skapa turism och lokal identitet men detta är väl värt att lyfta ytterligare.

Ur ett nationellt perspektiv är yrkesfiskeindustrin liten. I den officiella statistiken visas att det inte är mer än 0,14 % av Sveriges arbetsställen som är inom yrkesfisket och andelen sysselsatta är omkring 0,02 % av Sveriges alla sysselsatta (fiske är i detta fall refererat till SNI 3 och källan för statistiken är SCB). Kartan nedan visar hur alla som är sysselsatta inom fiske är fördelade över kommunerna 2014 och där ser vi att det främst är våra landsbygdskommuner som anställer Sveriges yrkesfiskare.

Andel anställda inom fiske 2014

Trots branschens lilla del i den nationella företagsstocken är det viktigt att poängtera att det ändå kan ha en relativt stor betydelse för enskilda kommuner och just särskilt för många av våra landsbygdskommuner. Att fisket till stora delar ligger på landsbygden är av naturliga skäl. Fisket sker på den plats där fisken finns och traditionellt sett var det även på dessa platser som städer började växa fram. Över tid har sedan städerna växt och förtätats och urbaniseringen har skapat andra yrken i städer och fiskeindustrin har då i större utsträckning ”hamnat” i de landsbygdskommunerna som har god tillgänglighet till vatten som en specifikt gynnsam resurs. Eftersom fisket därmed kan betraktas som en platsbunden resurs så kan den heller inte flyttas till städerna- såsom många andra yrken kan göra (och har gjort!). Kartan nedan visar detta genom att presentera lokaliseringskvoten för sysselsatta inom yrkesfisket. Den visar den relativa betydelsen av yrkesfisket i varje kommun.

En lokaliseringskvot över 1 innebär att kommunens andel av sysselsatta inom yrkesfiske är högre än vad den är nationellt d.v.s. den är ”överrepresenterad i kommunen”. Om kvoten istället är under 1 är andelen sysselsatta inom yrkesfisket mindre än andelen är nationellt, d.v.s. den är ”underrepresenterad” i kommunen. Kartan visar att yrkesfisket är av relativt stor betydelse (kvoten är över 1) i 73 av Sveriges 290 kommuner och 53 av dessa kan betraktas som landsbygdskommuner (enligt definition från Tillväxtanalys).

LQ anställda fiske

 

 

 

 

 

Mörkare fält innebär att det är en kommun där yrkesfisket har en större andel sysselsatta än vad andelen sysselsatta är i hela Sverige.

 

 

 

 

 

 

 

Särskilt stor betydelse har yrkesfisket i kommunerna Öckerö, Storuman, Vilhelmina, Orust, Tjörn, Gullspång, Tidaholm, Hammarö, Simrishamn och Älvdalen vilket visas i tabellen nedan. I den högra kolumnen presenteras även befolkningsutvecklingen i dessa kommuner. Med undantag för Hammarö som inte kan kategoriseras som landsbygd så har alla de övriga kommunerna haft en minskande eller nära stillastående befolkningstillväxt. Flertalet av dessa kommuner är i stort behov av ett en föryngrad befolkning men även en förnyelse av industristrukturer. Där skulle en misslyckad yrkesfiskestrategi vara särskilt förödande och det är möjligtvis även dessa kommuner som har mest att vinna på att jobba med främjandet av just yrkesfiske och relaterade aktiviteter såsom turism bygga lokala varumärken och en lokal identitet. Sammanfattningsvis kan man säga att en stagnerande fiskeindustri troligtvis skulle slå hårdast mot Sveriges landsbygder men det är även på dessa platser som de stora möjligheterna också finns. Möjligheterna med en platsbunden resurs är stora just för att den inte kan flytta till staden och det bör landsbygderna utnyttja.

Namnlös

Lina Bjerke JIBS-svartvit Lina Bjerke, lina.bjerke@jordbruksverket.se

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar